Några faktorer är tillgång till råvaror, tidigt reglerad äganderätt, frihandel, utbildnings- och socialpolitik, hyfsad folkhälsa, demokrati, migration och stabila institutioner i meningen förmåga att fatta beslut, lite korruption och liknande. Ordning och reda på arbetsmarknaden har varit en styrka.
För många kanske detta är självklarheter, men det är i dessa man måste ta avstamp för att manövrera mot framtiden. Vi lever i en ny tid. Industrisamhälle har blivit tjänstesamhälle. IT och globalisering är starka förändringskrafter. Liksom migration. Vi kan tämja dem, leva med dem och i bästa fall förstå dem. Öppenhet för att ta emot impulser och människor utifrån gör vår förmåga att växa bättre.
Nyligen publicerades Anders Johnsons bok Garpar, gipskatter och svartskallar (SNS förlag). Den handlar om invandrare som byggt Sverige. Boken kan bli ett standardverk. Författaren själv tror att invandringens betydelse för vår utveckling är undervärderad. Det ligger nog nära sanningen. Hans genomgång omfattar tidsepoker ända från medeltiden fram till idag. Många företag som blivit tunga industrigrenar har startats av invandrare i vårt land. Ett av vår regions mest kända företag, Cloetta, grundades till exempel av hitflyttade entreprenörer.
Under den stora utvandringens tid till Amerika innebar migration två fördelar; dels minskade försörjningstrycket på Sverige, dels förekom en omfattande återflyttning som innebar att människor kom tillbaka med nya kunskaper (inom jordbruk och företagande), nya erfarenheter (entreprenörsanda, kontakter, klara sig själv-mentalitet) och i många fall kapital.
Invandringen har varit en välståndsskapande kraft och dess moderna tappning skiljer sig inte mot gamla tider. Det handlar om samma typ processer som under vissa tider gått snabbare, under andra långsammare. De ekonomiska effekterna av arbetskrafts- eller flyktinginvandring skiljer sig inte åt i det längre perspektivet.
Flera flyktinggrupper som kom till vårt land på 1950-, 60- och 70-talen har högre förvärvsfrekvens än svenskarna i genomsnitt. Sedan finns det sentida grupper som har mycket svag förankring på arbetsmarknaden. Men om man vill se de stora linjerna måste man ha perspektiv. Samtidigt ska sägas att när det gäller flyktingar så finns helt andra skäl än samhällsekonomi för att vara generös.
Det finns de - ingen nämnd och ingen glömd - som lägger ned kraft på att fundera på hur vi ska förhindra att människor från andra delar av världen kommer till oss. Med tanke på de utmaningar som väntar och med tanke på våra historiska erfarenheter är nog frågan helt fel ställd. Den avgörande frågan gäller hur vi ska förmå människor att komma till oss. Misslyckas vi att ge bra svar kan det få stora konsekvenser för vårt samhälle.