Så ökar man klassklyftor

Det är inte bara Correns ledarredaktion som ifrågasätter den pedagogiska forskningen i Sverige. I en debattartikel i DN (21/9) undrar fem professorer i ämnena spanska, etnologi, integrativ medicin, historia och litteraturvetenskap om alla företrädare för pedagogikämnet vill släppa kontakten med övrig akademi och forskning. Det är debattartikeln av pedagogikforskarna Hans-Åke Scherp och Mats Ekholm i SvD (30/8) som har fått professorerna att reagera.

Skomakare, bli vid din läst! I pedagogikforskningens idealskola får du i alla fall ingen hjälp att göra en klassresa.

Skomakare, bli vid din läst! I pedagogikforskningens idealskola får du i alla fall ingen hjälp att göra en klassresa.

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2008-09-22 00:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Det är inte bara Correns ledarredaktion som ifrågasätter den pedagogiska forskningen i Sverige. I en debattartikel i DN (21/9) undrar fem professorer i ämnena spanska, etnologi, integrativ medicin, historia och litteraturvetenskap om alla företrädare för pedagogikämnet vill släppa kontakten med övrig akademi och forskning. Det är debattartikeln av pedagogikforskarna Hans-Åke Scherp och Mats Ekholm i SvD (30/8) som har fått professorerna att reagera.

Ekholm och Scherp vill ju att kunskapsinnehållet i skolorna ska bytas ut mot "mer tidsenliga" kunskaper. De menar antagligen att skolan i ännu högre utsträckning än i dag ska låta eleverna själva välja sitt kunskapsstoff. Professorerna i DN protesterar, och påpekar att framgångsrika skolsystem har goda ämneskunskaper som ett mål.

Professorerna är oroade över att elevernas klasstillhörighet, etnicitet och kön är så avgörande för resultaten. I exempelvis Finland har klasstillhörigheten inte samma genomslag på skolresultaten.

I en skola som inte sätter upp mätbara kunskapsmål och mäter resultaten är det eleverna med svag studietradition hemma som hamnar i kläm. Välutbildade föräldrar ser till att sonen eller dottern får extra stöd om läsningen inte flyter i tvåan, och välutbildade föräldrar berättar för barnet som ska välja sitt eget kunskapsstoff att August Strindberg och andragradsekvationer smäller högre än Grottbjörnens folk och delfiner.

Visst låter det vackert att eleverna i skolan själva ska söka kunskap inom områden som intresserar dem - för att upprätthålla lusten att lära - men i en sådan skola får klasstillhörigheten totalt genomslag. Och när eleven en dag är färdig med skolan och ska ut i samhället så gäller inte pedagogikforskningens tes att all kunskap är lika mycket värd.

Likaså kan det låta varmt och empatiskt att man inte ska utsätta små lågstadiebarn för prov och tester av läsförmågan. Men att låta barn gå flera år i skolan utan att lära sig läsa är ett stort svek. Undervisningen blir snabbt textbaserad och den som inte kan läsa hamnar ohjälpligt efter. För att alla barn ska få chansen att lyckas måste läsförmågan utvärderas tidigt, så att elever med svårigheter kan få extrahjälp.

Det underliga är att professorer från helt andra discipliner försöker övertyga pedagogikforskarna om detta.

Läs mer om