Gårdagens besked från General Motors (GM) säger egentligen ingenting om Saab Automobiles i Trollhättan långsiktiga överlevnadsmöjligheter. Den optimistiskt lagde räknar kallt med att den nya generationens Saab 9-3 tillverkas i Trollhättan. Den som ser tillvaron i svart låter värstingscenariot exploderar framför ögonen: Beskedet i går är första steget mot den definitiva avvecklingen av fabriken i Trollhättan.
Att 540 Saabanställda varslas om uppsägning är illa nog. Beskedet kom samtidigt som Statistiska centralbyrån kablade ut nyheten att den öppna arbetslösheten fortsätter att öka. Det blåser kallt i Sverige.
Saab Automobiles framtid är ingen regional fråga. Den berör industrinationen Sveriges livsnerv. Skulle, vilket Gud och General Motors förbjude, anläggningen i Trollhättan reduceras till en enkel sammansättningsfabrik, eller, ännu värre, försvinna helt, försvinner golvet för mellan 15 000 och 20 000 anställda. Det säger sig självt att många av de anställda i de 1 200 företagen som levererar komponenter till Saab mister jobbet om Trollhättefabriken försvinner.
Bil- och fordonsindustrin med sina 170 000 anställda betyder vidare mycket för högskolornas och universitetens verksamhet. Konsekvenserna av en nedläggning av Trollhättefabriken är så stora att de inte kan överblickas.
Tillsammans med sina tyska kollegor måste den svenska regeringen göra allt som står i dess makt för att tillsammans med ledningen vid Saab Automobile respektive Opel i tyska Rüsselsheim samt facken övertyga GM:s ledning om att båda fabrikerna ska vara kvar. Får GM som det vill, och design, forskning och utveckling flyttas från Trollhättan, blir industrinationen Sverige oändligt mycket fattigare. Så länge GM inte gjort sitt strategiska vägval i fråga om de nya mellanklassbilarna lever hoppet.
TORBJÖRN GUSTAVSSON