Saabs framtid står och faller med statens vilja att engagera sig i internationella utvecklingsprojekt. Uteblir de nödvändiga och framtidsinriktade satsningarna från statens sida, är svensk försvarsindustri snart ett minne blott. Det vet politikerna i Sveriges riksdag. Politikerna vet också att försvarsindustrin -- sedan Saab köpte Celsius år 2000 är svensk försvars-industri och Saab samma sak -- äger en slagkraft som få andra sektorer. Arbetet med att utveckla nya system och tjänster befruktar det civila samhället. Ju mer sofistikerad tekniken blir inom olika sektorer, desto mer av avknoppningar från försvarsindustrin till bland annat sjuk- och hälsovården.
Därför: Finns något förnuft kvar i konungariket Sverige, ser regering och riksdag till att Sverige kastar sig in och blir delaktigt i de europeiska, militära samarbetsprojekten.
I går varslade Saab Bofors Dynamics om uppsägningar av 250 anställda. 110 tjänster ska bort vid anläggningen i Linköping. Det motsvarar en tredjedel av arbetsstyrkan. Tidigare har 95 jobb försvunnit vid Saab Underwater Systems i Motala, f d torpedverkstan, och sammanlagt 1 000 Saabanställda sades upp under 2003 och 2004.
Framtiden för de 1 850 anställda vid Saab Aerosystems i Linköping är mer än oviss. Ingen begär att politikerna ska skjuta till pengar till utvecklandet av ett nytt svenskt stridsflygplan, men desto fler frågar sig varför politikerna dröjer med att ge besked om Sveriges roll i den expansiva, internationella flyg- och rymdindustrin. Lika många frågar sig var långsiktigheten finns i fråga om försvarets materielbeställningar.
Även om försvarsindustrin är en nationell angelägenhet, berör dess framtid Östergötland. Saab med närmare 6 000 anställda i Linköping, Motala och Norrköping är en av länets största arbetsgivare. Hur länge till, återstår att se.