Solenergiprojektet Desertec, som involverar bland andra svenska ABB, Eon, Siemens och Deutsche Bank, lanserades på måndagen i München. Om tio år beräknas den första elen från Sahara kunna levereras till Europa. Siktet är ställt på att 15 procent av Europas elbehov ska täckas av el från Sahara år 2050.
Desertec är intressant av flera skäl. 90 procent av världens befolkning bor så att deras elbehov skulle kunna täckas med solenergi från en relativt närliggande öken. Och nu prövas för första gången ny teknik i stor skala, som sedan kan användas på andra platser.
Inte minst glädjande är att Sverige genom ABB är med och visar framfötterna. Förhoppningsvis leder satsningen till en rejäl förtjänst för företaget och en mängd nya svenska arbetstillfällen. Talet om att miljövänlig teknik är en framtidsbransch för Sverige är allt annat än tomma ord.
Projektet visar också på politikens avgörande betydelse för den miljövänliga teknikens utveckling. EU satte ned foten för ett par år sedan och åtog sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med 20 procent fram till 2020. Vid förra veckans G8-möte under president Obamas ledning anslöt sig till sist även Kina och Indien till en målsättning som säger att jordens medeltemperatur inte bör tillåtas stiga med mer än två grader.
I Europa är koldioxidskatter, handel med utsläppsrätter och subventioner för miljövänlig el redan på väg att bli verklighet i bred skala. Samma utveckling är att vänta i övriga världen.
Den breda politiska enighet i klimatfrågan, som har växt fram de senaste åren, är en nödvändig förutsättning för att en grupp storföretag ska våga satsa så stort. Prislappen för Desertec är astronomiska 4,4 biljoner kronor.
Men om politikerna pekar med hela handen så ger det till slut resultat. Det känns förhoppningsvis betryggande för dem som lider av klimatångest. Och kanske tystar det några av de pessimister som hävdat att det är omöjligt, eller åtminstone för dyrt, att klimatanpassa hela världen.
Initiativ för att använda solenergi finns också - om än i blygsammare skala - på vår hemmaplan. Regeringen har anslagit 50 miljoner i år för företag eller privatpersoner som vill installera solfångare. Anläggningskostnaden subventioneras med upp till 60 procent. Stödet trädde i kraft den 30 juni i år - och redan i går kunde Ekot rapportera att ansökningar motsvarande 100 miljoner har inkommit.
Nu fattas bara ett regelverk som gör att det överskott av energi som uppstår sommartid, när solfångaren ger mer el än ett hushåll eller företag behöver, kan hanteras av systemet och "betalas tillbaka" vintertid. Då skulle det bli verkligt attraktiv att ha sitt eget solkraftverk på taket.
Det skulle kunna bli ännu ett steg, bland många, mot ett klimatneutralt Sverige.