Trots decennier av babbel, utredningar och stolta föresatser: Samarbetet skola-näringsliv haltar. Går på kryckor. I Östergötland trevar man sig fram, lite pliktskyldigt så där, utan att hitta det rätta handlaget. Samtidigt och paradoxalt nog erbjuder Östergötland ett av landets bättre och mest långtgående exempel på hur samarbetet skola-näringsliv kan fungera. Säg BT Products och Mjölby kommun, och polletten trillar ner. Så ska en slipsten dras. Det enda som förvånar är att andra kommuner/företag inte står i kö för att dra nytta av erfarenheterna i Mjölby.
Vi vet hur det ser ut: Stora pensionsavgångar, på samma gång som till exempel industriprogrammet lockar ett begränsat antal elever. Enligt branschråden i Östergötland måste industrin rekrytera 2 000 personer per år framöver - på samma gång som ca 700 lämnar gymnasieskolans utbildningar varje vår. I bästa fall. Vården står inför en liknande problematik. Sak samma med logistiksektorn och flera andra branscher. Konstigt? Inte alls. Åtminstone inte i fråga om industrin. Varför ska ungdomarna söka sig dit - när media, korkade omvärldsanalytiker och politiker ständigt trumpetar ut att industrin "gjort sitt" och hör gårdagen till. Så har det hetat i tio år. Faktum kvarstår: De intressanta och utvecklande jobben finns inom industrin. Men får verkligen eleverna i högstadiet en sjysst och riktig bild av industriarbetet? Nej, knappast. Så vad göra? 1. Dra lärdom av exemplet Mjölby. 2. Vidga perspektivet och etablera kontakt med Västsvenska industri- och handelskammaren. Där händer det grejor. 3. Utarbeta en konkret och handfast plan. I denna bär ingå sånt som fadderklasser, fadderelever, regelbundna inspirationsträffar skola-näringsliv, osv, osv. Ambassadörer - yngre knegare som besöker mellanstadiet - kan spela en viktig roll i ansträngningarna att överbrygga avståndet skola-arbetsliv. Ett exempel: Den kvinnliga lastbilschauffören som besöker "fyrorna" och berättar om sitt jobb.
Men visst. En hel del händer. Klartecknet för ett östgötskt Teknikcollege kan bli den hävstång som lyfter samarbetet skola-näringsliv i bland annat Linköping, Motala och Åtvidaberg. Satsningen på lärlingsutbildningar i Kinda och Motala betyder också mycket. Men det mesta återstår. 25 procent av de som i dag återfinns i länets industri är pensionärer 2017.