Samkörning av databaser var länge kontroversiellt i Sverige. Möjligheten för myndigheterna att samköra olika register - a-kassornas, CSN:s och försäkringskassans - sågs som ett hot mot demokratin.
Men det var innan den stora fuskdebatten i början av 2000-talet, en debatt som senare - 2004 - ledde fram till att a-kassorna fick möjlighet att samköra sina register med bland andra CSN:s och försäkringskassans.
På de här åren har de felaktiga utbetalningarna minskat med 70 procent, från 49 miljoner kronor per år till drygt 14 miljoner. Och numera talar ingen om samkörning som ett hot mot demokratin. I stället ses den här typen av informationsutbyte som en garant för demokrati eftersom de felaktiga utbetalningarna urholkar tilltron till trygghetssystemen och i förlängningen också till demokratin.
Att berörda myndigheter nu arbetar vidare med att förbättra och förfina informationsutbytet är därför positivt.
Samtidigt är de felaktiga utbetalningarna bara en droppe i havet jämfört med de mellan 1 000 och 1 500 miljoner kronor som förra året betalades ut till personer med a-kassa som jobbade svart vid sidan. Och bidragsfusket - det verkliga hotet mot välfärdssystemen och demokratin - är svårt att komma åt genom att samköra register. För att sätta dit de som jobbar svart och samtidigt får sjukersättning eller a-kassa gäller i stället att försäkringskassan fortsätter att prioritera kampen mot bidragsfusket och ge de särskilda fuskutredare som har anställts på senare år resurser och lagliga möjligheter att bli framgångsrika i sitt jobb.