Hälsouniversitetet i Linköping har, som Corren tidigare berättat på nyhetsplats, beslutat att avskaffa intervjun som en av flera vägar in till läkarprogrammet. Hälsouniversitetet införde denna urvalsmetod för arton år sedan och den har spritt sig till flera andra universitet i olika lokala varianter. Intervjumetodens förespråkare brukar framhäva att metoden gör det möjligt att välja ut personer med lämplig social förmåga och den empati som krävs för att bli en bra läkare. Metoden har också bidragit till en bredare bas för rekrytering av läkarkandidaterna. Studenterna i Linköping är mycket nöjda över att denna möjlighet har funnits och är kritiska till att den avvecklats. Kritik har också kommit från Högskoleverket som vill att rekryteringsbasen breddas. Tidigare har Hälsouniversitetet hävdad att det behövt spara in de 143 000 kronor intervjumetoden kostat. Det var ett dåligt argument. Med tanke på att en läkare under sitt första utbildningsår kostar cirka en miljon kronor kan det vara värt att istället utöka användningen av intervjuer, som kostar jämförelsevis lite, för att lämpliga och väl motiverade kandidater skall komma in på programmet.
De senaste åren har intervjuer bara genomförts med dem som sökt via högskoleprovet vilket Hälsouniversitetet anser missgynnade de som sökte med gymnasiebetyg. Det är det andra argument som nu förs fram till varför man lagt ned intervjumetoden.
Karolinska institutet i Stockholm var också en tidig användare av metoden. Men istället för att sluta med intervjuer har man valt att vidareutveckla idén, eftersom institutet tror att intervjuer bland annat underlättar för sökande med invandrarebakgrund. Detta har man gjort genom erbjuda de som sökt med gymnasiebetyg och hamnat på reservplats inför denna terminsstart en möjlighet att komma in via en intervju inför nästa antagning. Inflationen i gymnasiebetygen har skapat en orimlig situation. Elever med absoluta toppbetyg har sökt till läkarutbildning i sådan mängd att en del fått uteslutas från utbildningen med hjälp av lottdragning. Det är naturligtvis en oacceptabelt. Landets medicinska fakulteter jobbar nu gemensamt med att utveckla nya antagningsmetoder som skall vara klara om två till tre år.
I väntan på dessa nya regler önskar de flesta medicinska fakulteter en tillfällig lösning som går ut på att hälften av eleverna antas på en sammanvägning av gymnasiebetyg och högskoleprov. Konsekvensen kan bli att alla sökande gör högskoleprovet för att försöka förbättra sina möjligheter. Beroende på hur sammanvägningen utformas riskerar detta att gynna dem som har hyfsade betyg samt ett bra högskoleprov på bekostnad av dem som har de allra bästa betygen. Vilket går emot Hälsouniversitetet linje att gymnasie-betygen inte skall missgynnas. Undersökningar visar dessutom att högskoleprovet inte är en bra urvalsmetod för naturvetare och att det missgynnar invandrare.
Summan av kardemumman är att Hälsouniversitet skrotade en metod som breddade urvalet av sökande utan att ha någonting att sätta i dess ställe - förutom en tveksam nödlösning. Det är beklämmande. Hälsouniversitet har uppenbarligen inte samma pionjäranda som för arton år sedan. Fakulteten i Linköping borde gå i bräschen för nya idéer.