Under den senaste tiden har många villaägare i Östergötland fåttsina taxeringsförslag med posten. Och att döma av alla kommentarer påCorren.se har de aviserade skattehöjningarna orsakat en hel del ilskaoch irritation runt om i länet.
"Varför skall jag betala mer i fastighetsskatt för att husen påandra sidan gatan är värda 3 miljoner kronor medan mitt är från70-talet och värt det halva?" frågar sig signaturen JO.
En person som kallar sig "Fritidshusägare" berättar att han bytttakbeläggning på sitt hus. "Nu väntar vi bara på vilket straff viskall få för att vi vårdar vår egendom", skriver han.
Visserligen finns det flera fördelar med fastighetsskatten -- urstatens perspektiv. Skatten är enkel och förutsägbar och ger dessutomomkring 25 miljarder kronor varje år till statskassan. Det motsvararungefär kostnaderna för barnbidraget eller polisväsendet.
Ändå finns det goda skäl att sänka skatten.
Det grundläggande problemet är att staten har valt att i första handse på fastigheter som en investering, i stället för som konsumtion.Taxeringsvärdena baseras på marknadsvärdet i området där bostadenligger -- så när huspriserna sjunker eller stiger, ändras också skatten.
Men hus borde inte få jämställas med andra typer avinvesteringar. En villa ger ingen avkastning som syns i plånboken.Dessutom kan den som investerar i aktier lätt sälja av en del av sittinnehav -- medan husägaren inte kan bryta av en del av taket för att hasom betalningsmedel när ekonomin är kärv.
I dagens Sverige är det inte bara höginkomsttagare som bor dyrt.Bostadsbristen i städerna och det låga ränteläget har pressat upppriserna också i många vanliga radhus- och villakvarter. Det gör attfastighetsskatten fungerar som en extra "straffskatt" i områden där detredan är dyrt att bo.
Fastighetsskatten kan därför mycket väl segla upp som en viktig fråga i valrörelsen.
Regeringen vill behålla skatten -- men kan tänka sig lättnader förlåginkomsttagarna. För fyra år sedan infördes en begränsningsregel sominnebär att ingen behöver betala mer än fem procent av sin inkomst ifastighetsskatt. Från och med nästa år sänks den gränsen till fyraprocent.
Den borgerliga alliansen vill gå längre än så. Samtliga partier villegentligen sänka eller avskaffa fastighetsskatten, men i olika takt.
Kristdemokraterna intar en särställning genom att de vill bytaut fastighetsskatten mot en kommunal "avgift" på maximalt 2 800 kronor.
En kommunal fastighetsskatt kan innebära flera fördelar. Dels gersystemet kommunerna en morot för att skynda på utvecklingen av nyabostadsområden. Dels kan legitimiteten öka genom att skatteintäkternagår till den egna kommunen.
Men oavsett vilken modell som blir vald är det viktigt att skattenreformeras. Sveriges 2,3 miljoner småhusägare förtjänar ett tryggt ochförutsägbart skattesystem.