Regeringen tänker nämligen lägga fram ett förslag som ger omkring300 000 glesbygdsbor sänkt inkomstskatt med upp till 1 000 kronor omåret, rapporterade DN i går.
Förslaget, som väntas kosta 300 miljoner kronor, är tänkt attpresenteras senare i vår av finansminister Pär Nuder. Men idén kommerfrån miljöpartiet, som länge har velat sänka skatten för glesbygdsborna.
"Vi var överens om förslaget redan för 1,5 år sedan men regeringenville tillsätta en utredning så att avgränsningen inte skulle slå fel,"sade Yvonne Ruwaida, riksdagsman för miljöpartiet, i DN.
Förslaget gäller endast omkring 40 kommuner, till exempel Krokom,Mora, Pajala och Övertorneå -- men Ruwaida verkar övertygad om attskattesänkningen kommer att accepteras i det övriga landet.
"Vi tycker att hela Sverige skall leva och på vissa håll har man högre uppvärmningskostnader".
Visst stämmer det. På vissa håll i landet, till exempel kommunernasom ingår i stödområde A, kan uppvärmningskostnaderna vara höga. MenRuwaida glömmer att nämna att de som bor på andra håll i landet oftahar betydligt högre boendekostnader.
Vid slutet av förra året var genomsnittspriset för ett småhus 1 480 000 kronor, enligt Statistiska centralbyrån.
I Stockholm kostade medelhuset nästan dubbelt så mycket -- omkring 2660 000 kronor. I Östergötland var det genomsnittliga priset cirka 1300 000 kronor. I Norrbotten, Jämtland och Dalarna var priset avsevärtlägre -- ungefär 770 000 kronor.
Under de senaste åren har priserna trissats upp i landetstillväxtregioner -- dels på grund av bostadsbristen, dels på grund avdet låga ränteläget.
Det märks inte minst här i Östergötland. Bostadsrättspriserna ilänet har ökat med hela 28 procent under det senaste året, rapporteradeCorren i torsdags. Småhuspriserna har stigit med 13 procent. Det kanjämföras med ökningen i hela landet, som var 22 respektive 11 procent.
De höga bostadspriserna i tillväxtområdena, i kombination med detgynnsamma ränteläget, har lett till att många hushåll mednormalinkomster nu har stora bostadslån att betala av. När nuriksbanken höjer räntorna är risken stor för att det kommer att blisvårt för en del av bostadsägarna att klara av sina månadskostnader.
På dessa bördor kommer den höjda fastighetsskatten. I år hartaxeringsvärdena höjts med i genomsnitt 23 procent -- en kostnad somlär märkas i småhusägarnas plånböcker.
I det läget väljer regeringen alltså att sänka skatten för glesbygdsborna.
Skattesänkningen är inte bara orättvis. Den riskerar också att vara verkningslös.
Tusen kronor mindre i skatt kommer inte att öka inflyttningen tillglesbygden. Det är i stället företagande, som skapar riktiga jobb, somger förutsättningar för tillväxt på en ort. Och för det krävs enpolitik som långsiktigt stimulerar det fria företagandet -- inteplötsliga skatteavdrag.