Landstinget i Östergötland går back. 137 miljoner lyser i röda siffror i delårsbokslutet för det första halvåret 2007.
I går släpptes en rapport som kan vara till hjälp för den som vill förstå verkligheten bakom de siffrorna. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har jämfört sjukvården i alla landsting och regioner utifrån 75 indikatorer. Det rör sig om allt från dödlighet i vissa sjukdomar till väntetider, kostnader och mycket annat.
Någon ranking av landstingen gör inte SKL. Indikatorerna redovisas var för sig utan att vägas samman till ett slutbetyg. Östergötland tycks dock klara sig hyfsat i jämförelse med övriga landsting och landar strax över genomsnittet vid en sammanräkning.
Det är förvånande med tanke på landstingets bakgrund. Den senaste mandatperioden var ett stålbad av socialdemokratiska besparingar - och det är framför allt perioden 2004-2006 som det statistiska materialet är hämtat ifrån.
Besparingarna blev så impopulära att väljarna bytte ut s-majoriteten mot den borgerliga alliansen och Vrinnevilistan. Men i SKL-rapporten ser det ut som om allt är frid och fröjd.
Granskar man siffrorna noggrannare upptäcker man att de inte är så positiva som de först verkar. Det Östergötlands landsting är bra på har framför allt med kostnader att göra.
I Östergötland var hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare 16 307 kronor 2006. Rikssnittet var 18 210 kronor. Även mätt per resultatenhet var kostnaderna låga i Östergötland och dessutom blev slutnotan lägre än förväntat.
Att kostnaderna är så låga är naturligtvis en effekt av sparpaketen. Man kan alltså konstatera att socialdemokraternas effektivisering av vården gav resultat. Men är det entydigt positivt? Hur kvaliteten påverkas är ofta inte lika enkelt att utvärdera i reda tal.
En annan indikator där Östergötland är bäst i landet är så kallad undvikbar slutenvård. Det betyder att så få patienter som möjligt lagts in "i onödan", för åkommor som hade kunnat behandlas i primärvården. Men om utfallet beror på att slutenvården ransoneras hårt är det inte någon självklar måttstock på bra vård.
SKL-rapporten är svårtolkad för en vanlig skattebetalare som vill få hjälp att utvärdera vad s-majoriteten åstadkom - och vad den borgerliga majoriteten kommer att förändra fram till 2010. Man får skrapa rejält på ytan för att komma sanningen på spåren.
Tydligare besked får man när patienterna och allmänheten sätter betyg på vården. Då hamnar Östergötland långt under genomsnittet på punkt efter punkt. Att besparingarna knappast varit någon solskenshistoria visar sig alltså även i SKL-rapporten.
Nu har de fyra borgerliga partierna och Vrinnevilistan lovat att satsa på vården, höja kvaliteten och se till att fler patienter blir nöjda. Resultatet återstår att se. Och frågan är hur mycket det kommer att kosta.
Oavsett de goda ambitionerna är 137 miljoner på minuskontot inte någon bra början.