Sannfinländarna är till exempel tydligt vänsterpopulistiska. Vid sidan om nationalismen - invandringskritik, EU-motstånd och motvilja mot det svenska språket - står Sannfinländarna för högre skatter och mer bidrag. Partiet har inte heller de tydliga rasistiska rötter som SD har.
Och medan SD:s framgångar i valet 2010 förklaras med blockpolitiken, är läget tvärtom i Finland: Där råder sedan länge en konsensuskultur, där borgerliga och socialistiska partier utan större åthävor bildar regering tillsammans. En förklaring till Sannfinländarnas succé är att deras väljare känner att de inte kan påverka något i konsensuspolitiken - vad de än röstar på blir politiken likadan. Därför kunde ett populistiskt missnöjesparti bli så stort.
De etablerade finska partiernas lösning på problemet är också motsatsen till det svenska mönstret. De flesta bedömare tror att de två största partierna, borgerliga Samlingspartiet och Socialdemokraterna, kommer att bilda regering tillsammans med Sannfinländarna. "Finländarna är pragmatiker och inte moralister", förklarade journalisten Yrsa Stenius i SVT denna strategi att sticka hål på populismen genom att tvinga fram ansvarstagande.
För Sverige, Norge och Danmark är Sannfinländarnas valframgång en sorglig påminnelse om att de nordiska länderna inte är så toleranta och empatiska som vi vill tro. Även om SD, Fremskrittspartiet, Dansk Folkeparti och Sannfinländarna är olika partier har de främlingsfientligheten och invandringskritiken gemensamt.
För resten av Europa innebär Sannfinländarnas skräll ett mer direkt hot. En av de frågor där Sannfinländarna profilerat sig hårdast under valrörelsen, och de finska Socialdemokraterna delvis har hängt på, gäller eurokrisen. Sannfinländarna vill inte att Finland ska vara med och hjälpa krisande länder i EU. Eftersom alla euroländer måste godkänna stödpaketet kan ett nej i Finland få konsekvenser för hela Europa. När eurons kurs föll i går morse menade valutahandlarna att det finska valresultatet bidrog.
Detta visar också på den pedagogiska utmaningen som seriösa partier möter när de konkurrerar med populistpartier. När Sannfinländarnas Timo Soini säger att Finland inte ska betala "Greklands nattklubbsräkning" blir han poplär bland finländare som känner sig förfördelade och marginaliserade. Och visst, att inte bidra till stödpaketet ger Finland mer pengar att spendera för stunden.
Men om Grekland, Portugal eller något annat euroland går i konkurs kommer det att svida även i Finland, sannolikt mer än att bidra till stödpaketet. Att förklara sådana samband för väljarna låter sig inte göras med roliga, folkliga oneliners, men det måste göras. Endast så kan seriösa partier stå upp mot populister, i Finland såväl som i Sverige.