Den svenska säkerhetspolisen förtjänar "synnerligen allvarlig kritik" för det sätt på vilket två asylsökande egyptier avvisades i december 2001. Det beskedet kom i går från chefsjustitieombudsmannen, JO, Mats Melin.
Nej, det är ingen ände på kritiken när det gäller snabbavvisningen av Ahmed Agiza och Mohammad Alzery, de två egyptier som misstänktes vara ledande inom terroristorganisationer och som befarades planera terrordåd från svensk mark.
Några månader efter attackerna mot World Trade Center befann sig den svenska regeringen onekligen i ett mycket prekärt läge. Regeringen ville ogärna ge Sverige rykte som en fristad för terrorister -- vilket är både för-ståeligt och rimligt. Men regeringens agerade var ändå väl naivt då den valde att lita på "garantier" från Egypten om att varken Agiza eller Alzery skulle utsättas för tortyr i sitt hemland. I efterhand undanhöll utrikesdepartementet de uppgifter som tydde på motsatsen. Något som lett till hårda och välförtjänta ord, både från oppositionen och från försvarare av mänskliga rättigheter.
Men den senaste kritiken handlar inte om beslutet i sig, utan mer om själva formerna för avvisandet.
Säpos agerande karakteriserades rakt igenom av passivitet, för att inte säga undfallenhet, menar JO i tisdagens beslut. Redan på Bromma flygplats fick nämligen amerikanska tjänstemän fria händer att vidta myndighets- åtgärder. I praktiken verkställdes avvisningen av amerikanska tjänstemän, inte av svenska poliser. Det strider enligt JO mot svensk lag, eftersom den som utövar offentlig myndighet skall vara underkastad ett straffansvar i Sverige.
Avvisningen genomfördes dessutom på ett inhumant och oacceptabelt sätt. Amerikansk personal satte på de terrormisstänkta männen overaller och huvor, och band dem till händer och fötter.
På vilket sätt leder sådan förnedrande behandling, sådan onödig brutalitet, till mer effektiv terrorbekämpning?
JO riktar särskilt allvarlig kritik mot säkerhetspolisens ledning, som använt ett slags strutsstrategi för att slippa ta ansvar:
"Man höll sig okunnig om vad som kunde komma att ske", som Melin sade i Ekot i går.
Det är ingen vacker utsaga om säkerhetspolisen.
Enligt JO Mats Melin måste Säpo nu se över sina rutiner och dra lärdom inför framtiden. Han pekar också på behovet av tyd- liga regler för det internationella polissamarbetet mot gräns- överskridande brottslighet.
Sådant samarbete måste bedrivas, och Säpo skall inte avskräckas från att vara en ambitiös deltagare. Men man skall för den skull inte göra avkall på svensk lag i umgänget med andra länder.
Kritiken från JO är en på- minnelse om att kampen mot terrorism skall bedrivas utan att rättssäkerhet och demo- kratiska grundprinciper åsido-sätts. Det är dock inte det- samma som att denna kamp skall vara tandlös.