Nu får väl moderaterna bestämma sig. I sex år har Anders Borg och Fredrik Reinfeldt avfärdat krav och önskemål från näringslivet och företagen med att dessa är "särintressen", som inte ska vänta sig ett större intresse från regeringen än andra särintressen.
Men i en debatt om ungdomsarbetslöshet och praktikplatser mellan arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) och Företagarförbundets Agneta Moquist är det plötsligt annat ljud i skällan (P1 Morgon 5/3). Engström kräver att företagarna "tar ett större socialt ansvar", att de börjar se ungdomar "som en tillgång", att de tar sitt "samhällsansvar".
Svenska småföretag slåss inte om att få ta emot ungdomar på praktikplatser, men som Moquist förklarar har det sina orsaker. De flesta småföretagare har fullt upp med att få verksamheten att gå runt och att fylla i papper som staten, trots regeringens löften om minskat regelkrångel, kräver. Tiden räcker inte till att ta hand om praktikanter.
Detta vägrar alltså arbetsmarknadsministern att lyssna på, hon pratar i stället med myndig stämma om att företagen ska "ta sitt ansvar". Men om företag är särintressen, inte allmänintressen, varför ska just de träda fram och ta ett särskilt samhällsansvar som riskerar att gå ut över det enskilda företagets verksamhet och vinst? Moderaterna får gärna förklara.