En gammal man på äldreboendet Domherren i Boxholm kunde inte se en hockeymatch på tv, eftersom han körs i säng klockan 18 varje kväll. Det var upprinnelsen till en diskussion i kommunfullmäktige i Boxholm om när pensionärer på äldreboenden måste lägga sig.
Enligt omsorgschefen stämmer det inte att de gamla måste lägga sig så tidigt som klockan 18, men hon är medveten om att personalens scheman tvingar de boende till läggtider som är för tidiga för vissa och för sena för andra.
Läggtiderna i Boxholm kan tjäna som exempel på det regeringens utredare Thorbjörn Larsson kritiserar i värdighetsutredningen han presenterade i går - att äldre människor med omsorgsbehov fråntas sitt självbestämmande. "Äldre behandlas som bara kroppar utan integritet, utan själsliv och utan intressen", skriver Larsson på DN debatt.
Han vill att samhället ska sluta att se de äldre som ett kollektiv som erbjuds standardiserade omsorgslösningar. Det krävs ett paradigmskifte där äldreomsorgen börjar se individerna, och erbjuder hjälp till en värdig ålderdom i stället för vård av ålderdom. Därför föreslår utredningen att äldreomsorgen, liksom förskola och skola, ska få en värdegrund.
Naturligtvis har Thorbjörn Larsson rätt. Det är kränkande och upprörande att gamla människor berövas rätten att bestämma över sina egna liv, att de tvingas äta och sova på tider som andra bestämmer, att de får hjälp utifrån kommunens hemtjänstutbud snarare än vad de vill ha hjälp med och att de alltför ofta är socialt och själsligt understimulerade.
För att åstadkomma paradigmskiftet tror Larsson stenhårt på att förändra attityder och inställning hos äldreomsorgens personal - hans favoritexempel är äldreboenden där personalrummet tagits bort för att personalen ska umgås mer med de äldre.
Och en attitydförändring är avgörande. Många gånger beror nog ett respektlöst och kollektiviserande bemötande av de äldre på tanklöshet och fördomar hos personalen. Larsson påpekar att förskolan på 50 år har utvecklats från barnförvaring till genomtänkt pedagogisk verksamhet, och tror att en likadan förändring är möjlig inom äldreomsorgen.
Problemet är att Thorbjörn Larsson tror att attitydförändringen inte ska kosta något, mer än engångsutgifter för utbildning.
Exemplet Domherren i Boxholm visar tvärtom att resurser spelar in. Omsorgschefen säger till Corren (29 maj) att den nya arbetstidslagen leder till personalscheman som styr de gamlas läggtider. För att de boende ska få lägga sig när de själva vill krävs personalförstärkningar och till det finns inte resurser.
Den kritiserade "pakethanteringen" i äldreomsorgen - att de gamla hanteras som paket i stället för att bemötas som människor - är delvis en konsekvens av att man ständigt försöker slimma organisationerna och korta "ledtiderna".
Thorbjörn Larsson har alltså en väldigt viktig poäng i att det krävs attitydförändringar inom äldreomsorgen, men han missar att mer resurser skulle underlätta en sådan attitydförändring.