Kammarrätten i Stockholm gav i förra veckan (23/2) Sigtuna kommun rätt mot grossistföretaget Servera, som överklagat kommunens upphandlingskrav på djurskydd. Kraven innefattade en maxgräns på åtta timmar vid transport, att djuren måste bedövas innan slakt samt att antibiotika inte får användas slentrianmässigt utan bara när djuren är sjuka.
Förvaltningsrätten i Uppsala, vars dom Sigtuna kommun överklagade, hade tidigare gått på Serveras linje och menat att kraven stred mot lagen om offentlig upphandling (LOU) och EU:s principregler, som säger att inga krav som diskriminerar eller utesluter vissa leverantörer får ställas samt att kraven måste vara uppföljnings- och mätbara.
Det var det där sista kravet som Servera framför allt hade vänt sig emot, och som företaget tidigare fått rätt för i bland annat kammarrätten i Sundsvall den 22 december förra året. Då gällde saken en överklagan som Servera gjort av Rättvik kommuns upphandling av livsmedel.
Förvaltningsdomstolen i Falun hade gett kommunen rätt, och Miljöstyrningsrådet (regeringens expertorgan för miljöanpassad upphandling) kallade domen ett genombrott som förhoppningsvis skulle bringa klarhet i vilka miljö- och djurskyddskrav som en kommun kan ställa vid upphandling av livsmedel.
Så överklagade Servera och vann i kammarrätten (Rättvik kommun har överklagat). Serveras marknadsdirektör Nils Berntsson sade då att företaget visserligen välkomnade kammarrättens dom men nöjda är vi inte förrän problemen med uppföljning av krav i upphandlingar faktiskt är lösta.
Nu har alltså det motsatta skett med upphandlingen i Sigtuna, där i stället kommunen fått rätt i andra instans. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, skickade i fredags ut ett jublande pressmeddelande angående domen i kammarrätten i Stockholm. Och för de kommuner som liksom både Sigtuna och Rättvik vill ställa krav på djurskydd vid livsmedelsupphandlingar är också det en välkommen dom, som bör bli prejudicerande. Det sades å andra sidan även om Rättviksmålet?
Som Corren skrev den 10 oktober 2011 är det inte för svenskhetens skull, eller för att gynna de lokala producenterna, som kommuner och landsting bör ställa kvalitetskrav i likhet med de som Sigtuna nu fått rätt att sätta upp. En dansk eller tysk bonde ska ha samma möjlighet att sälja kött till skolorna i Linköping, som en östgötsk - förutsatt att de kan uppfylla samma krav. Vi lever som bekant i en öppen och globaliserad värld.
Huruvida Servera tänker överklaga till högsta förvaltningsdomstolen är i nuläget inte känt. Blir Sigtunadomen vägvisare för kommande upphandlingar är det ett stort fall framåt - för kommunerna, för djuren, för lantbrukarna, för rättsinstanserna och inte minst för skattebetalarna som förhoppningsvis inte behöver bekosta fler långdragna processer.