Landstingens kostnader för hyrläkare diskuteras flitigt i media. Men debatten har fått slagsida.
Det råder idag brist på flera personalkategorier inom hälso- och sjukvården, inte minst läkare. Störst är bristen på läkare i primärvården och värst är det i glesbygdslänen. Utan hyrläkare skulle många patienter bli utan läkarbesök eller i varje fall få vänta avsevärt längre. Hyrläkare bidrar till att öka tillgängligheten i glesbygden.
I medierna nämns ofta att "hyrläkare kostade landstinget X miljoner kronor under 2007". Men då jämför man nästan aldrig med vad det hade kostat med fast anställda läkare - inklusive sociala avgifter, fortbildning, sjukskrivningar, föräldraledigheter och annat.
En del hyrläkare befinner sig i en fas av livet när det passar bäst att jobba för ett bemanningsföretag. Om inte den möjligheten fanns skulle de kanske arbeta utomlands eller utanför vården. Då skulle de inte vara till någon hjälp för svenska patienter.
För många vårdcentraler utgör hyrläkarna ett viktigt inslag eftersom de betar av köer. På vårdcentraler med få läkare går mycket tid åt till administration och möten för de ordinarie läkarna. Hyrläkaren kan jobba effektivt och hinna med många patienter.
Inom vissa smala specialiteter på mindre sjukhus är hyrläkare enda möjligheten att bemanna med läkare som har tillräcklig kompetens och ser tillräckligt många patienter årligen för att upprätthålla sina kunskaper. Genom att de åker ut och jobbar på mindre sjukhus slipper patienterna långa resor.
När det gäller vårdkvaliteten är det viktigt att landstingen ställer krav i sina upphandlingar av bemanningstjänster på kompetens och referenser. Seriösa bemanningsföretag kontrollerar sin personal noggrant innan de anlitas.
Uppfylls dessa krav är hyrläkarna ett kostnadseffektivt och viktigt inslag i den svenska hälso- och sjukvården.
Ulla Tansen