De två socialdemokrater som leder partiets jobbrådslag, Sven-Erik Österberg och Luciano Astudillo, har skrivit en häpnadsväckande artikel för DN Debatt (19/7).
Genom en vändning som är rena nyspråket försöker de lansera flexicurity som om det vore ett socialdemokratiskt begrepp. Men begreppet har hittills använts som en motpol till den modell s står för. Flexicurity i Danmark betyder att det är lätt att säga upp anställda - men att de som sägs upp får relativt hög a-kassa och goda möjligheter till omskolning. Det är lättare att få sparken - men också lättare att få en nytt jobb. I Sverige gör lagen om anställningsskydd, las, att arbetsmarknaden är betydligt mer trögrörlig.
Därför har bland andra Maud Olofsson och centerpartiet varit intresserade av att tillämpa flexicurity Sverige - det vill säga mjuka upp las.
Men nu säger Österberg och Astudillo att las är flexibilitet. Ur arbetsgivarnas ögon är det ett påstående lika rimligt som Krig är fred eller Frihet är slaveri.
Lika anmärkningsvärt är att de två lovar att 80 procent av de arbetslösa ska få 80 procent av sin lön i a-kassa.
Högsta dagpenningen för en arbetslös är i dag 680 kronor. Endast den som tjänar runt 18 000 i månadslön eller mindre kan alltså få ut 80 procent av sin lön i ersättning.
Om s vill höja inkomsttaket till en bra bit över 25 000 kronor - vilket är genomsnittslönen i Sverige - så innebär det en enorm utgiftsökning för staten.
Men Österberg och Astudillo säger inte ett ord om hur dessa nya utgifter ska finansieras. Det gör att löftet blir märkligt. Allt annat lika kan det förstås verka rimligt att höja taket i a-kassan. Men vem ska betala? Om medelinkomsttagarna själva ska betala genom skattehöjningar, blir paketet knappast lika lockande. Och om skatten höjs för alla inkomstgrupper för att finansiera ett högre tak i a-kassan - ja, då blir det låginkomsttagare som betalar för att medelklassen ska ha det bra när de blir arbetslösa. Rimligt? Nej.
Dessutom erkänner de två s-politikerna att höga ersättningar kan göra det mindre attraktivt att aktivt söka jobb: "Vi står för en högre ersättningsnivå i a-kassan. Det riskerar att bidra till längre arbetslöshetsperioder."
Men precis det förnekade partiet hela valrörelsen 2006. En skamlös kovändning, det måste sägas.
För att bota problemet med längre arbetslöshetsperioder tycker Österberg och Astudillo att "det kan finnas en gräns för hur länge högre inkomster ska vara försäkrade".
A-kassan bör alltså trappas ner över tid? Österberg och Astudillo måste snarast återkomma och förklara varför en sådan politik är cynisk när den förs av alliansen, men bra när den förs av s. För det är ju just en nedtrappning av a-kassan över tid som alliansen genomfört - i syfte att stimulera arbetssökandet.
Österberg och Astudillo förtydligar med sitt utspel att för s handlar arbetslinjen om att det ska löna sig att vara arbetslös. Det förblir en gåta hur en sådan politik kan ge s medvind i opinionen.