Samma treenighet tycks gälla förhållandet mellan elev, lärare och rektor. Sviker den ena blir det svårt för de andra två att lyckas i arbetet. Samspelet är centralt. Och mycket hänger på skolan. Kanske för mycket.
För ett bra resultat krävs inte bara en tillåtande bredd av människor utan också högt och lågt. Elever måste få utrymme och hjälp att utvecklas efter sina förutsättningar. En lärare som kan tillgodose det är lyckosam. Men lärare är också människor som måste få spelrum efter sina kvaliteter. En bra rektor både tillåter och drar nytta av dessa. Mångfald är långt mycket bättre än enfald.