Skrämmande nazistplaner

Linköping2005-01-11 00:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Trots att det hänt så mycket förfärligt i vårt land de senaste 15--20 åren lever nog de flesta av oss kvar i föreställningen att inget riktigt hemskt kan hända i Sverige. I varje fall tyder ansvariga politikers och myndigheters reaktioner inför dramatiska händelser på att denna föreställning är vanlig på högsta samhällelig nivå. Det har vi ju kunnat bevittna den senaste tiden.

I går inleddes rättegången mot fyra nazister som åtalas för att ha förberett en i Sverige aldrig skådad form av brottslighet. De fyra ingår i en nazistcell i Västerås. Deras mål var att genomföra en "revolution". Det svenska samhället skulle störtas genom attentat mot riksdagshuset och regeringskansliet, genom mord på poliser och genom sprängningar av broar och kraftverk.

Är detta möjligt i Sverige? Kravallerna under EU-toppmötet i Göteborg 2001 visade vad extremister är kapabla till. Det som hände den gången visade också hur oförberedd polisen var på detta. Hotet från de våldsamma vänsterextremisterna hade inte tagits på allvar.

Den här gången befann sig samhället lyckligtvis steget före extremisterna. Det är mycket möjligt att polisen avvärjt en katastrof. Om den nazistiska terrorgruppen bara hade lyckats genomföra ett av alla planerade dåd, skulle det ha sänt chockvågor genom det svenska samhället.

Nazister kan inte störta demokratin i Sverige. Men de kan däremot orsaka stor skada. Det är om detta som vi nu på nytt blivit påminda.

För några år sedan ägnades det nazistiska hotet stor uppmärksamhet. De stora tidningarna publicerade bilder på kända nazister. Sedan dess har det varit relativt tyst kring detta hot. Mycket tyder på att nazisterna fick allt svårare med nyrekryteringen, samtidigt som rörelsen förlorade sympatisörer. Kombinationen av massmedial punktmarkering och effektivt polisarbete gav resultat.

Exemplet Karlskrona är illustrativt. Där fanns för några år sedan en betydande nazistisk etablering. Men kommunen, de politiska partierna och det civila samhället kraftsamlade för att mota bort nazisterna. Dessa fick till exempel inte hyra lokaler. Renhållningen lyckades. I dag finns inga kända nazister kvar i Karlskrona.

Men om detta exempel är hoppingivande är den nu inledda rättegången mot den nazistiska terrorcellen i Västerås i stället en påminnelse om vikten av ständig vaksamhet. Det är potentiellt livsfarligt att underskatta nazisternas våldsbenägenhet.

Sedan är frågan hur detta fenomen skall förklaras. Hur kan det komma sig att unga människor i det djupt demokratiska Sverige kan lockas till sådan våldsextremism? Säkert kan en del av förklaringen sökas i sådant som socialt utanförskap och så vidare. Men det viktigaste i försvaret inför extremismen är insikten att demokratin och de demokratiska värderingarna aldrig kan tas för givna någonstans. Det farligaste är tron att inget allvarligt hot kan existera mot vårt fria samhälle.

Läs mer om