Insatserna för att skydda våldsutsatta kvinnor är otillräckliga. Den kritiken riktar FN mot Sverige i en ny rapport. Fränast är kritiken mot att bara ett fåtal kommuner erbjuder skydd till kvinnor som misshandlas, och att många kommuner är beroende av de ideella kvinnojourerna.
Bland dem som kommer till kvinnojourerna finns många kvinnor som utsätts för hedersförtryck. I en intervju med jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) i Dagens Nyheter i går framhöll hon att hedersvåldet är den mest akuta jämställdhetsfrågan i Sverige. Och i en debattartikel i Expressen häromdagen presenterade Sabuni regeringens nya handlingsplan mot hedersrelaterat våld.
Flera av regeringens förslag är bra, däribland förslaget om att utvärdera det arbete som har gjorts och vilka metoder som faktiskt fungerar.
Bland ideella organisationer som arbetar med hedersförtryck är en vanlig uppfattning att de religiösa och etniska grupperna har fått för stort utrymme i arbetet med att bekämpa hedersvåld och att statens resurser i stället borde gå till fler och framför allt andra aktörer. En utvärdering av hur pengarna har använts är därför välkommen.
Jämställdhetsministern vill också höja säkerheten för kvinnor som utsätts för hedersvåld genom att erbjuda fler skyddat boende. Det är även det ett bra förslag. Men problemet är - vilket FN påpekar i sin rapport - att de flesta kommuner inte har något skyddat boende att erbjuda, utan förlitar sig helt på ideella krafter.
De 20 miljoner kronor regeringen tänker avsätta är ett bra första steg. Men det är också dags att sätta press på kommunerna.