Att många kommuner har stigande kostnader för socialbidrag - eller försörjningsstöd, som det numera heter - är ett faktum.
Men det betyder inte att oppositionen har rätt. Sanningen är betydligt mer komplex.
Vad gäller sjukförsäkringen tog Correns ledare i går upp Försäkringskassans senaste rapport som visar att endast två procent av dem som lämnar en längre tids sjukskrivning söker försörjningsstöd. Tidigare rapporter förstärker den bilden.
Riksgenomsnittet för hur många som fick försörjningsstöd var 4,1 procent år 2007. Att säga att de skärpta reglerna för sjukförsäkringen tvingar över folk till försörjningsstöd är alltså långt ifrån sanningen.
Varför ökar då utbetalningarna?
En orsak är flyktingströmmen från Irak. Trots att antalet asylsökande har minskat så finns det skäl att tro att de som kom för ett par år sedan driver upp siffrorna för försörjningsstöd. När en flykting efter arton månader inte längre har rätt till introduktionsersättning finns kanske ingen annan möjlighet. Dagens lågkonjunktur gör det svårt att få jobb - och särskilt svårt är det för missgynnade grupper som flyktingar. I de flesta fall har de inte haft någon möjlighet att ansluta sig till a-kassan.
Den stigande arbetslösheten är den viktigaste orsaken till att utbetalningarna av försörjningsstöd ökar. Aha, tänker nu någon - då hänger det alltså ihop med att en tidsgräns har införts för a-kassan och att det har blivit dyrare att vara medlem? Runt en halv miljon medlemmar lämnade a-kassan i samband med att avgifterna höjdes.
Men sanningen är att ingen vet hur många av dagens arbetslösa som tidigare tillhörde a-kassan. En mycket stor grupp arbetslösa är unga människor, som kommer direkt från gymnasiet eller högskolan. Många av dem uppfyller inte arbetsvillkoret och medlemsvillkoret, varken enligt de tidigare reglerna eller de nya.
Medlemsvillkoret har regeringen kortat ner till hälften i år - sex månader mot tidigare tolv. Avgiften till a-kassan sänktes från 1 juli med 50 kronor. För de flesta yrkesgrupper är kostnaden bara någon hundralapp högre än under förra regeringen. Det kan knappast vara avgörande.
Det finns skäl att tro att de som lämnade a-kassan främst var personer som inte riskerar att bli uppsagda. A-kassorna har dock valt att inte redovisa hur statistiken ser ut. Inte heller Socialstyrelsen, som ansvarar för statistik över försörjningsstödet, redovisar siffror som kastar ljus över saken.
Det finns givetvis de som har drabbats av de skärpta reglerna och nu är hänvisade till försörjningsstöd. Hur många de är förblir oklart. Statistiken saknas.
Men av allt att döma är de betydligt färre än S och V låter påskina.