Ungdom i sig ger svårigheter på arbetsmarknaden eftersom den innebär avsaknad av arbetslivserfarenhet. Unga behöver därför andra konkurrensmedel för att lyckas få ett jobb. Under den gångna mandatperioden halverades arbetsgivaravgiften för unga under 26 år. Ändå är var fjärde svensk under 25 år arbetslös.
De rödgröna vill gå ytterligare ett steg längre och ta bort hela arbetsgivaravgiften för den som anställer en ung arbetslös. Men den åtgärden kommer knappast att räcka.
Både regeringen och oppositionen vill öka resurserna för att unga ska ta gymnasieexamen. Men vad som ska ingå i denna tvista de om. I det rödgröna gymnasiet ska alla bli högskolebehöriga - det vill alliansen ändra på. De som väljer ett yrkesinriktat program ska kunna välja bort de teoretiska ämnen som är obligatoriska för att söka till högskolan.
Det är på tiden att ungdomar som inte har intresse för att läsa på universitet utan hellre vill jobba efter gymnasiet får det här alternativet. Gymnasiet har blivit mer eller mindre obligatoriskt. Eftersom det dessutom har varit ett måste att läsa in högskolebehörighet har enda möjligheten för skoltrötta ungdomar varit att hoppa av. De rödgrönas strävan att sätta akademisk tvångströja på alla ungdomar är faktiskt obegriplig.
Regeringen vill även öka chanserna till arbetslivserfarenhet genom yrkes- och lärlingsutbildningar. Dessutom föreslås att provanställningar för ungdomar under 23 år ska kunna förlängas från dagens sex månader upp till arton månader.
Detta förslag har retat upp chefjuristen på LO-TCO Rättsskydd, Dan Holke. På Svenska Dagbladets debattsida (2/9) anklagar han regeringen för åldersdiskriminering. Holkes åsikt är förstås i linje med de rödgrönas. I valmanifestet beskrivs den som att "ungas rätt till trygga anställningar måste stärkas".
Men att lätta på anställningsreglerna för unga gör dem mer attraktiva för arbetsgivarna. Även om man nu inte skulle få behålla jobbet efter provanställningens slut, har man fått lite men ack så viktig arbetserfarenhet. Och då är förstås arton bättre än sex månaders erfarenhet.
Hos ungdomar är sällan behovet av en trygg, längre anställning på en och samma arbetsplats lika stort som hos äldre som hunnit skaffa familj, större bostad och därmed fler fasta utgifter. Som ung är man kanske inte helt säker på vad man vill syssla med och ser det därför som positivt att testa olika jobb.
Stelbenthet inom arbetsmarknadspolitiken (läs LAS) är definitivt ett hinder för detta. Tyvärr saknar även alliansen viljan att mjuka upp reglerna tillräckligt. Det är en förlust för ungdomarna.