Slaget om öppenheten

Det rättsliga skyddet för uppgiftslämnare till media som avslöjar brott och annat fuffens behöver skärpas, skrev Claes Sandgren i SvD i fredags.

Bild: Ingvar Karmhed/ScanpixClaes Sandgren efterlyser mer handling mot korruption och mutkultur.

Bild: Ingvar Karmhed/ScanpixClaes Sandgren efterlyser mer handling mot korruption och mutkultur.

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2010-10-18 03:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Han är ordförande i Institutet mot mutor och har även medverkat i mutbrottsutredningen som la fram flera förslag i våras om effektivare arbete mot mutor.

Den som levt i föreställningen att mutkultur bara finns i andra länder har fått ompröva sin syn. Flera affärer har uppdagats senaste året. Förtroende kan raseras snabbt och det tar lång tid att bygga upp detta igen. Saken gäller korruption som kan skada mycket av det bästa i ett samhälle. Faller tilliten och cynismen breder ut sig är vi i ett sluttande plan. Toleransen inom näringslivet för mutor ökar och SOM-institutets siffror antyder en växande oro bland vanligt folk. Korruption rankas till exempel i 2009 års undersökning i samma klass som rädsla för terrorism.

Just det som handlar om att skydda källor är mycket viktigt. Mediernas granskning av myndigheter, ideell sektor och företag förutsätter att det finns människor som vill och vågar prata med medierna. Ibland gör man det öppet, ibland lämnar man information vidare. Som källa har man skydd. Dels hos medier med utgivningsbevis som har grundlagens stöd för att hålla en källa hemlig. Dels finns det ett förbud att efterforska vem som kan ha lämnat information till en tidning eller ett tv-program.

Det kallas vanligen meddelarskydd. Men det verkar vara en rättighet som respekteras dåligt. Uppdrag gransknings bevakning av mutaffärerna i Göteborg har visat skrämmande exempel på försök att spräcka meddelarskyddet. Det är både omdömeslöst och olagligt. Behovet av upplysning är uppenbarligen stora i denna fråga. Ingen kommun nämnd och ingen glömd.

Det gäller dock bara i offentlig verksamhet. I den privata sektorn är skyddet inte lika starkt. Det vill Sandgren stärka. Under valrörelsen uttalade exempelvis Folkpartiledaren Jan Björklund sig för att meddelarskyddet borde vara lika inom skolområdet, det vill säga personer som arbetar på friskolor, som i juridisk mening är privata företag eller motsvarande, ska ha samma rättigheter som en anställd i en kommunal skola. Samma problematik finns inom social- och vårdsektorn. Ju mer av offentligt finansierad verksamhet som drivs i annan regi gör det viktigare att komma till skott. Till saken hör att det lagliga skydd Sverige erbjuder är svagt i en internationell jämförelse. Fast vi tror nog att det är precis tvärtom.

Öppenhet handlar om både juridik och attityd. Exempelvis anhörigas insyn i vården, föräldrars insyn i skolvärlden, medborgarnas insyn i politik och förvaltning är också en tung del av det som ger legitimitet åt offentlig sektor och hur våra skattepengar förvaltas. De fönstren får inte stängas.

Det pågår en strid om öppenheten. Den förs mot mediers rätt att publicera och mot medborgares rätt att ta del av olika handlingar. Det kan gälla även små saker, där var och en inte synes vara så allvarlig men där summan verkligen oroar. Hemlighetskulturen är stark, och det krävs ett ständigt tjat och tryck för att hålla emot.

Läs mer om