Inget mer israeliskt våld mot palestinier. Inga fler palestinska aktioner riktade mot israeler. Detta utropades i går i Egypten, inte i form av slagord från några fredsaktivister utan i form av deklarationer från de två berörda statscheferna.
Nej, Mellanöstern är alls inget hopplöst fall. Det är alls inte så att konflikten mellan israeler och palestinier är oundviklig för generation efter generation. Politisk ödestro skall man akta sig för.
Om det vittnar den senaste händelseutvecklingen. Ett toppmöte mellan den israeliske premiärministern Ariel Sharon och den palestinske presidenten Mahmud Abbas har faktiskt ägt rum och varit lyckat. Fyra års blodsutgjutelser är nu avslutade och båda parter signalerar en uppriktig vilja att iscensätta en ny fredsprocess.
Det kunde man knappast tro för bara några månader sedan. Visst, Abbas hade tagit vid som demokratiskt vald president. Och han framstod som en man med konstruktiva avsikter. Men att han i sådan grad och på så kort tid kunde skruva om läget mot avspänning, det var oväntat. Uppenbarligen var hans företrädare Yasser Arafats korrumperade regim ett större hinder för freden än vad som kunde anas.
Naturligtvis är allt inte guld och gröna skogar. Sakfrågorna är lika svåra att lösa i dag som tidigare. Men enskildheter i det nuvarande skeendet, sådant som att nya möten är planerade, och både Egypten och Jordanien förklarat att de tänker skicka tillbaka sina ambassadörer till Israel, och USA:s tydliga engagemang, är hoppingivande.
Den här gången kan det vara möjligt.