Tillväxten avtar och BNP ökar med blygsamma 0,7 procent för det andra kvartalet 2008, jämfört med samma kvartal 2007. Samtidigt är inflationen oroande hög - kring tre procent.
Hushållens förväntningar på den svenska ekonomin är mer negativa än de varit på 15 år. Och på grund av inflationen blir reallöneutvecklingen i år den sämsta på mycket länge, eftersom prisökningarna äter upp löneökningarna.
I det läget väljer socialdemokraternas ekonomiske talesman Thomas Östros att försöka slå mynt av den folkliga oron genom att skylla den ekonomiska situationen på regeringen i en intervju med Ekot. Det är en opportunism som är oroande.
Den globala konjunkturen drar med sig Sverige oavsett vilken politik vi för. Om USA-marknaden sviker går det dåligt för Volvo. Om fastighetspriserna sjunker i Europa, smittar det av sig på de svenska priserna. Om börsen i Indien faller drabbar det även svenska investerare. Överhettning i Asiens ekonomier, stigande olje- och livsmedelspriser och bolånekriser i USA och Storbritannien rår inte Sveriges regering över. Det vet Östros.
Den intressanta frågan är alltså om Sverige i den globalt vikande konjunkturen ser ut att klara sig bättre eller sämre än andra länder. Och svaret är att vi klarar oss bättre.
Delvis är det tack vare alliansregeringens politik. Sänkta skatter har bidragit till att hålla privatkonsumtionen på en normal nivå. Sänkta ersättningsnivåer i a-kassan har bidragit till att höja sysselsättningen. Stora avbetalningar på statsskulden har stärkt statens finanser.
Det är oroande att Sveriges största oppositionsparti ser sig tvungna att ta billiga poänger på ett ganska bekymrande världsekonomiskt läge. Med de opinionssiffror s har kan man tycka att partiet skulle ha råd att agera mer ansvarsfullt. I ställer väljer Östros att spela bluffstopp - men han har inga ess, visar det sig när man synar.
Thomas Östros recept mot den vikande konjunkturen är nämligen följande:
"Det gäller att se till att investera ordentligt i infrastruktur och i utbildning och forskning, och också i våra trygghetssystem."
Men på forskningen satsar alliansen mer än den tidigare s-regeringen gjorde.
När det gäller utbildning vill alliansen satsa på gymnasiet och på yrkesförberedande linjer. S vill fortsätta satsa på komvux och arbetsmarknadsutbildningar. Det handlar alltså om att satsa på olika sätt.
Regeringen har också redan utlovat en satsning på infrastruktur som ska läggas fram i höst.
Återstår alltså bara en avgörande skillnad. Thomas Östros tror att konjunkturnedgången kan bekämpas med förstärkta trygghetssystem, läs höjd a-kassa och sjukpenning. Men då måste han först förklara: Hur ska generösare ersättningar till dem som inte arbetar skapa fler jobb?
Innan han svarat på den frågan måste hans kritik ses som oseriös. Inte minst med tanke på att s-regeringen på 1990-talet bemötte den ekonomiska krisen - med sänkt a-kassa. Tror du alla väljare har glömt det redan, Östros?