Stabilitetspaktens dagar är sannolikt räknade. EG-domstolen har upphävt Tysklands och Frankrikes undantag från stabilitetspakten. Detta bekräftar att pakten blev en stötesten för europrojektet.
Stabilitetspakten blev dels ett ekonomiskt problem för två av EU:s största ekonomier, dels ett problem för euroanhängarna i vårt eget land. Pakten skulle med förmaningar och böter förhindra att enskilda euroländer drog på sig budgetunderskott som var större än tre procent. Redan under folkomröstningen tydde mycket på att Tyskland och Frankrike skulle komma att bryta mot pakten.
EU-kommissionen ansåg att EU:s finansministrar överskred sina befogenheter när de tillät Tyskland och Frankrike att göra undantag från stabilitetspakten, genom att fördröja processen som skulle ha lett till böter. Kommissionen drog ärendet inför EG-domstolen. Följden blev att EU:s finansministrar nu fått bakläxa.
Stabilitetspaktens gamla form har nu få försvarare. Vilket visar att euroskeptikerna fick rätt i att den inte skulle komma att fungera. Kommissionen och finansministrarna har nu kommit till samma slutsats. Pakten kommer nu sannolikt att göras om. Följden av den processen blir förmodligen att Tyskland och Frankrike undgår böter.
Stabilitetspakten åsidosattes av Tysklands och Frankrikes politiska spel i ministerrådet. Detta demonstrerade att större euroländer var mer värda än mindre. Sveriges beslut att stå utanför eurosamarbetet skyddar oss fortfarande från en del av den politiska och ekonomiska turbulens som nu kommer att följa domstolens beslut.
De mindre euroländerna har fått rätt i sin kritik av de större. De har säkerligen tröttnat på att bekämpa sina egna underskott medan Tyskland och Frankrike tagit för lätt på sina problem. Europrojektet måste nu räddas från att bli ett sätt för de stora länderna att stjälpa över sina ekonomiska problem på de mindre euroländerna.
Tysklands ekonomi är viktigare än de flesta andra EU-länders ekonomier för att det skall gå bra för EU. Europrojektet kan dock inte få något förtroende internationellt om det politiska spelet tillåts fortsätta att förstöra regelverket som omgärdar euron. Euron måste bidra till ekonomisk integration av alla euromedlemmar på samma villkor, annars har den ingen funktion.
Domen mot finansministrarnas beslut att frångå regelverket ställer EU-projektet på sin spets. Implikationerna av domen kommer nu att studeras i detalj. Beroende på tolkningen kan de enskilda ländernas representanter i ministerrådet ställas mot en stärkt kommission. Detta kan paradoxalt stimulera den överstatliga trenden i EU.
Det som är bra med domen är att ministerrådet och kommissionen sannolikt kommer att samverka för att ge euron ett fungerande ramverk. Kanske upphör EU att använd begreppet stabilitetspakt. Det kan vara en bra idé eftersom stabilitetspakten som begrepp fått det rykte dess kritiker alltid hävdat att den skulle få.
Flera av de nya EU-medlemsländerna dras med mycket stora underskott. Inom en snar framtid kommer sex av de tio nya EU-medlemsländerna att gå med i europrojektet, det vore bra om regelverket fungerande då.