Årsringarna runt midjan avslöjar att jag varit med om en del. Som att få avlöningen i sedlar och mynt i ett litet brunt kuvert. Jag har betalat kontingenten direkt till fackets uppbördsman. Morfar, norra Europas likkeste hästkarl – han körde åt Överums Bruk – betalde kontingenten till en farbror som kom knattrande genom skogen på en lättviktare. Mormor serverade kaffe och hembakt bröd. Mormor i storblommigt förklä stod ofta på förstutrappen och ropade att kaffet är klart. Eller maten. "Maten är klar, kom in å ät" sjöng rösten genom sommarlandskapet. Måste blivit många koppar kaffe för uppbördsmannen. Skogarna vimlade av kvinnor i rutiga eller blommiga förklän som stod på förstutrappen och trugade med kaffepannan. Jag hämtade posten åt morfar och mormor och åt närmaste grannen. Granntanten mjölkade kor och såg nästan alltid ilsken ut. Hönsen lät de hållas i köket. Det gillade inte mormor. Senare, i tonåren, pekade jag på en amerikansk bil i en tidning och sa till mormor att en gång kommer jag och hämtar dej i en sån. "Kors i all sin dar så du pratar pojk", sa mormor. Hon hann uppleva både Plymouth och Cheva Malibu.
Plymouthen tankade jag full för 100 kronor. Så visst har jag upplevt en del. Hör nu att regeringen vill höja bensinskatten med 44 öre per liter. Det hissar upp literpriset med ungefär 50 öre och ska höja omställningstrycket i transportsektorn. Säger Magdalena Andersson, finansministern. En sossevän sen gammalt mejlar att "Miljöpartiet har vi fått för våra synder". Men visst finns det en del matnyttigt bland de förslag som presenterades i går. Vi får väl se var det landar när hela konkarongen lagts på bordet. Ett står klart: Eftersom regeringen inte vågar röra ens det sista av de fem jobbskatteavdragen för att finansiera vettiga reformer återstår inte mycket annat än att nosa rätt på andra skatter att höja. Och hur hantera kommunalrådens självklara krav på ökad kompensation för de växande asylmottagandet? Migrationsverket plussar på sina äskanden med 18 miljarder kronor till 2019. Nånstans måste pengarna tas.
Eva Hedlund, Skänninge, förgyller tillvaron med en lite lagom gullig fräckis: Svea besökte sin makes grav och rensade ogräs när vinden tog tag i några grässtrån. Hon satt på huk när ett grässtrå killade till i troskanten. Svea viskade sorgset: Åh, Valter lille, kan du inte låta mig va ens nu när du är döer?" Åtminstone 80 procent av alla tryckbara fräckisar jag får har en kvinna som avsändare. Vet fortfarande inte hur det ska tolkas. I arbetet.se läser jag om Evelin Schulz som sjukskrev sig och direkt fick sms från arbetsgivaren Burger King: Du är uppsagd. Facket behövs. Synd bara att det där med uppbördsmän som kom knattrande på lättviktare försvann. I dag hade det handlat om uppbördsdonnor på EU–moppe. Kaffe skulle de få. Självklart. Både tvåtår & tretår.
Trevlig helg – våren finns där ute, nånstans!
Torbjörn Gustavsson är bygdeskribent & S–krönikör torbjorn.gustavsson@corren.se