Stadskampen och kollektivavtal

Linköping2005-08-27 00:00
Detta är en ledarkrönika. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

I kväll är det tv som gäller. SVT 20.00. Programmet: "Soul deep". Ihuvudrollen: Explosive soul- och funkdynamitarden James Brown."Stadskampen"? Suck och stön.

Jag är kollektivavtalsfantast, sa Gunilla Carlsson påmoderaternas partistämma, och grå, förbittrade skuggor klättrade övermånga av delegaternas ansikten. Det är inte alltid så lätt att hängamed i svängarna när den nya partiledningen med Fredrik Reinfeldt ispetsen svingar den ideologiska knutpiskan. Frågan om kollektivavtalenoch den arbetsrättsliga lagstiftningen illustrerar utmärkt hurmoderatledningen anpassar de olika politikområdena till partietsövergripande syfte: Att med hjälp av löften om skattesänkning med meralocka till sig de som har jobb. De "nya" moderaterna appellerar likamycket till egoismen och egennyttan som de gamla. Det är nämligen dearbetslösa och sjukskrivna som ska betala skattesänkarkalaset för osssom har jobb. Men visst, den nya strategin är mer sofistikerad är densom tillämpades under Bildts tid.

Alltså är det inte konstigt att Gunilla Carlsson, bonddottern frånHerrestad utanför Vadstena som blir utrikesminister om väljarna röstarfram en borgerlig regering, plötsligt träder fram som fanatiskkollektivavtals-kramare. Carlsson & Co vet att i synnerhetarbetarväljarna slår vakt om kollektivavtalens principer. Därför kastaspolitiken om. Det gällande handlingsprogrammets skrivelser om attersätta kollektivavtalen med individuella avtal kastas på sophögen.

Ansvarsfull och verklighetsanpassad omsvängning, eller taktiskreträtt? En kombination av båda, skulle jag tro. När inte ens enskildaarbetsgivare framställer arbetsrätten och kollektivavtalen som ettbottenfruset elände, kan knappast det parti som i sin retorik stårnäringslivet närmast framhärda.

Finns det fog för påståendet att moderaterna står för ettsystemskifte? Absolut. Med partiets "nya" politik slås dengrundläggande solidariteten mellan de arbetande och icke arbetandesönder. De senare definieras som "bidragstagare" och reduceras tillsamhällskroppens tärande barlast. Så till vida fortsätter moderaternaatt suga näring ur de nyliberala läror som vaskades fram på 1970-talet.

Chuck Berry skrev "Maybelline" 1955. I augusti, för exakt 50 år sen,brakade låten in på Billboards topplista. Tidigare i år döpte jag ettstoföl till "Maybelline". Hon tävlar i dag vid årets fölchampionat iVästervik. Chuck Berry är informerad. "Go, Maybelline, go" skriver hani ett exalterat mejl.


Läs mer om