Det blir inga extrapengar till kommunerna i år, säger allianspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner till SvD (19/3). Men vare sig Fredrik Reinfeldt eller Anders Borg har bekräftat den uppgiften. De hänvisar i stället oppositionen och envisa journalister till vårbudgeten som kommer i mitten av april.
Regeringens tvekan - om den inte hade tvekat hade frågan redan varit biff - handlar om ordning och reda i de statliga finanserna. Och det är viktigt att hålla i plånboken i kristider.
Om regeringen hade uppfyllt alla oppositionens krav på stimulanser hade det varit illa ställt. Stora budgetunderskott och höjda räntor hade varit en realitet.
Budgetreglerna har lett till att Sverige har ordning och reda i finanserna - och att vi står bättre rustade än många andra länder när finanskrisen och lågkonjunkturen slår allt hårdare mot ekonomin.
I exportindustrin har varslen haglat i månader och krisen är ett faktum. I torsdags kom SCB med nya arbetslöshetssiffror: 8 procent av arbetskraften var utan jobb i februari och sysselsättningen sjunker.
Kommunerna börjar också känna av krisen och lågkonjunkturen.
Enligt en enkät som Ekot gjort kommer var tredje av de 237 kommuner som svarat att säga upp anställda redan i år. Eftersom skatteintäkterna minskar när fler blir arbetslösa måste kommunerna skära i sina kostnader genom att säga upp personal.
Det är olyckligt då personalminskningar i de redan slimmade kommunerna slår mot kärnverksamheter som vård, skola och omsorg.
Sveriges Kommuner och Landsting slog larm redan i december om att 15 000 kan förlora jobbet om inte kommunerna får mer pengar. Sedan dess har hålet i kommunkassan för 2009 växt.
Den avgörande skillnaden jämfört med industrin är att i kommunerna har inte efterfrågan dalat. Människor blir fortfarande sjuka, äldre behöver hjälp för att klara vardagen, föräldrar är beroende av barnomsorg och barn och ungdomar går i skolan. En annan skillnad är att kommunernas verksamheter finansieras via skatter.
Ett påslag till kommunerna är därför inget slöseri med skattepengar. Det om något skulle komma skattebetalarna till nytta i form av fortsatt hög kvalitet och tillgänglighet inom vård, skola och omsorg.
Av den anledningen bör inte regeringen stänga dörren till kommunerna.
Men ett problem är att bilden av kommunernas kris inte är entydig. Att många lärare sägs upp behöver inte hänga ihop med krisen. Det kan lika gärna bero på mindre årskullar. Ett annat problem är att vissa kommuner under år har höjt skatter och avgifter i stället för att göra något åt sina ständiga underskott. De har försatt sig i en situation där de i dagsläget inte har något manöverutrymme när det gäller att hantera krisen.
En viktig fråga för regeringen är därför inte bara om det ska bli några pengar. Den måste också se till så att pengarna går till kärnverksamheterna - och inte till att täppa till hål som inte har något med krisen att göra, eller till att rädda kommuner som smiter från sitt ansvar.