Hemlig rumsavlyssning - buggning - blir tillåten enligt ett nytt lagförslag. Och lagförslaget går längre än så. Polisens möjligheter att använda så kallade hemliga tvångsmedel stärks rejält.
Det ska bli möjligt att avlyssna en misstänkt persons datatrafik, genom att bryta sig in i datorn och installera programvara.
Polisen ska få rätt att sätta in hemlig avlyssning även vid mindre allvarliga brott.
Till och med tidningsredaktioner ska kunna avlyssnas - av Säpo eller av polisen.
Kanske är den allra största förändringen att preventiva tvångsmedel införs. Det betyder att polisen ska få avlyssna en person som den misstänker kommer att begå ett brott, i avsikt att förhindra detta.
Man avlyssnar alltså i förväg, innan brottet är begånget.
Man behöver inte vara juridiskt skolad för att begripa att förslaget hotar den enskildes integritet och rättssäkerhet.
Att centern, kristdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet lyckades få förslaget bordlagt i riksdagen i maj var därför välkommet.
Men nu har förslaget studsat tillbaka till Justitiedepartementet efter en snabbutredning av konsekvenserna för integriteten. Utredningen har skötts av förre Säpochefen Anders Eriksson. Man kan invända att man har satt en pyroman som brandvakt.
Under 1970-talet bedrev Säpo olaglig avlyssning av en mängd vänsterorganisationer. Under 1980-talet var det kurdernas tur, inte minst på grund av det så kallade "kurdspåret" i jakten på Olof Palmes mördare. På 1990-talet avlyssnade Säpo Grön Ungdom och andra spirande miljörörelser.
För att garantera integritet och rättssäkerhet föreslår Anders Eriksson att den som har utsatts för hemliga tvångsåtgärder bör underrättas om det i efterhand. Dessutom ska en integritetsnämnd, vars medlemmar nomineras av riksdagen, granska beslut om avlyssning. Medborgarna får rätt att vända sig till nämnden om de misstänker att de har blivit övervakade i hemlighet.
Erikssons kompletteringar gör lagförslaget mer tillfredsställande. Det anser också centern och kd som har signalerat att de nu är beredda att godkänna förslaget.
Men grundproblemet är inte löst. It-samhället gör att konflikten mellan statens möjligheter till övervakning och medborgarnas rätt till ett skyddat privatliv skärps allt mer.
Polisen måste ha skarpa verktyg för att bekämpa terrorism, narkotika, traffickingligor och pedofiler. Något annat vore oacceptabelt.
Samtidigt är summan av många små inskränkningar i integriteten ett hot mot den enskilde. Särskilt i en tid när snart sagt allt vi gör - köp med kontokort, samtal på mobilen, sidor vi besöker på internet - kan kartläggas och lagras. Gränsdragningen mellan statens rätt och individens måste hela tiden ifrågasättas.
Storebror bör inte få vinna terräng med ens en millimeter, utan att konsekvenserna för det öppna samhället uppmärksammas.
Och för varje ny befogenhet polisen får, måste allmänhetens rätt till insyn ökas.