Syftet är att undvika att lågkonjunkturen tvingar fram uppsägningar och skattehöjningar. Tre miljarder är avsatta för landstingen, sju miljarder för kommunerna och pengarna ska fördelas efter befolkningsstorlek.
Satsningen är större än väntat. Det är både Konjunkturinstitutet, Sveriges Kommuner och Landsting samt fackförbundet SKTF överens om. Till och med oppositionen tystnade tillfälligt i sin kritik. Det bästa MP och S kunde komma på att säga var att pengarna borde ha kommit tidigare.
Men det är i själva verket tvärtom. Att regeringen inte brände varenda krona man hade redan i början på en lågkonjunktur som förväntas sträcka sig över flera år var mycket klokt. Nu ser konjunkturen ut att sakta utvecklas i rätt riktning. Därför vågar regeringen ta i lite till.
Samtidigt är det svårt att inte tänka på Fredrik Reinfeldts uppmärksammade utspel i valrörelsen 2006. Han sa då att hur mycket pengar Socialdemokraterna än lovar att satsa på välfärden så kan han matcha deras bud. Det var förmodligen smart - men ideologiskt tveksamt. En växande offentlig sektor är något Moderaterna länge varit kritiska till. Och om båda sidor lovar samma sak, finns det då längre några alternativ i politiken?
Men det är nog den strategin regeringen nu tillämpar. Det är valår 2010. Om alliansen satsar tillräckligt mycket på offentlig sektor så blir det till slut omöjligt för de rödgröna att bjuda över utan att verka desperata. Regeringen vrider välfärdsvapnet ur de rödgrönas händer.
Det rör sig faktiskt om ett miljardregn när man lägger ihop förstärkningarna av den kommunala ekonomin.
Redan i vårpropositionen satsade regeringen 7 miljarder som ett engångsbelopp till kommuner och landsting för 2010. Nu plussar man alltså på så att det blir 17 miljarder.
För ett par veckor sedan kom ett löfte om en extra miljard till landstingen för utgifter i samband med svininfluensan i år.
Kommunerna, som ju är stora arbetsgivare, har också stärkts genom att regeringen har sänkt arbetsgivaravgiften med en procent generellt och för unga med upp till 23 procent. Det har gett kommunerna 4,4 miljarder mer att röra sig med varje år.
Att fastighetsskatten har omvandlats till en kommunal avgift ger också ett tillskott på runt två miljarder kronor årligen till kommunernas kassa.
Jämfört med 2006 års nivå har regeringen tillfört kommunerna 19 miljarder i år och nästa år tillför man 38 miljarder.
Det är ekonomiskt rimligt, med hänsyn till konjunkturen. Det är strategiskt smart inför valet nästa år.
Trots det är det knappast vad de borgerliga kärnväljarna väntade sig när de röstade på alliansen år 2006 - en historisk förstärkning av statsbidragen till kommunerna. Men marginalväljarna, de som väljer mellan S och M, är nog desto mer nöjda.