Klusterbomber är otäcka vapen. Det är bomber som innehåller många mindre sprängladdningar. Klusterbomber fälls från luften och därför sprids de många och mindre sprängladdningarna över en stor yta. Men långt i från alla detonerar. De blir i stället liggande i marken som minor - till stor fara för civilbefolkningen. Av den anledningen går också återuppbyggnaden i de områden som har bombats med klusterbomber väldigt trögt.
Bombkapsel 90 är en svensk klusterbomb som ingår i JAS 39 Gripens beväpning. Den tillhör kategorin "moderna" klusterbomber och sägs inte orsaka lika stora skador som de omoderna och "dumma" klusterbomberna. Och bombkapsel 90 är orsaken till att en del svenska politiker är tveksamma till att underteckna den internationella överenskommelse om att helt slopa klusterbomber, som nåddes i Dublin i går.
Överenskommelsen går ut på att alla klustervapen ska skrotas inom en åttaårsperiod - med undantag för vissa mindre och modernare varianter, och det är till den här kategorin som Sverige skulle kunna hävda att bombkapsel 90 tillhör. En av dem som hittills har lämnat öppet för att bombkapsel 90 skulle kunna vara kvar är försvarsminister Sten Tolgfors (m).
I höst avgör regeringen om Sverige ska ställa sig bakom innehållet i Dublinöverenskommelsen. Allt talar för att Sverige borde göra det.
Det är ingen slump att användandet av klusterbomber, även de modernare varianterna, är kontroversiellt. De förstör och lemlästar. De gör det svårt för krigshärjade områden att resa sig. Sveriges internationella anseende skulle också få sig en törn. Att delta i en process som syftar till ett totalförbud av klusterbomber och sedan inte följa det inger knappast förtroende.