I dag håller över 20 amerikanska delstater primärval, och kanske blir det tydligare vilka kandidater som ställs mot varandra i presidentvalet i november.
Den svenska diskussionen fokuserar gärna på områden där amerikanerna framstår som avvikande i våra ögon: aborterna, dödstraffet, religionen och vapenlagarna.
De politiska sakområden där den nya presidenten troligen får störst betydelse för omvärlden är dock frihandeln, klimatfrågan och Irakkriget.
Frihandeln går som en vattendelare mellan de två stora partierna: republikanernas kandidater John McCain och Mitt Romney är för, medan demokraterna Hillary Clinton och Barack Obama vill göra inskränkningar.
Så har det inte alltid varit. När Bill Clinton var president drev han igenom frihandelsavtalet Nafta, mot fackens vilja. Men sedan dess har arbetslöshet och bolånekris fått många amerikaner att frukta globaliseringen, och de demokratiska kandidaterna rider på den rädslan när de lovar att slåss för "rättvis handel - inte frihandel".
"Nafta har allvarliga problem", säger Hillary Clinton om makens verk. "Folk vill inte ha billigare t-shirts om de blir av med jobbet på köpet", förklarar Obama sin skepticism inför frihandel.
Omvärlden, som är beroende av handelsjätten USA, kan inte ens känna sig säkra om en republikan vinner valet. Även om både McCain och Romney är frihandelsvänner, som menar att USA ska möta problemen genom att tävla och inte resa handelshinder, finns risken att den demokratiskt dominerade kongressen ser till att det blir mindre frihandel.
I klimatfrågan går inte gränsen lika skarpt mellan partierna. Både Clinton, Obama och McCain talar sig varma för kampen mot klimathotet. Romney vill förvisso göra USA energioberoende - men gärna genom att tillåta borrning efter olja och naturgas i nationalparker.
De tre klimatvännernas retorik skiljer sig åt. Ingen säger något bindande om Kyoto - Obama kommer närmast när han poängterar vikten av samarbete med FN och G8-länderna. McCain, som ofta beskylls för att inte vara en sann konservativ, känner sig tvungen att förklara att klimatet är ett "patriotiskt ansvar". McCain är också mer svävande i detaljerna än Clinton och Obama, som tävlar om att satsa mest pengar på klimatåtgärder.
När det gäller Irakkriget finns det tre linjer. Clinton och Obama lovar båda att omedelbart börja dra tillbaka trupperna om de blir valda. Båda trycker på att Irak måste lära sig att stå på egna ben.
Den gamla militären McCain vill i stället skicka fler trupper till Irak. Han betonar att USA måste ta ansvar och slutföra vad man har påbörjat.
Mitt Romney är vag om vad han vill göra i Irak. Han talar hellre om kampen mot "Jihadismen", och menar att det är den och inte länder som är USA:s fiende.
För Sverige och världen tycks det göra detsamma om Clinton eller Obama blir president, medan McCain och Romney skiljer sig både från varandra och från demokraterna. Men en av republikanerna kan vara ute ur leken redan imorgon.