Sviter efter svininfluensan

Förmodligen var massvaccinering mot svininfluensan ett riktigt beslut. Men för de narkolepsidrabbade unga blev priset högt.

Majoriteten svenskar följde den statliga rekommendationen och vaccinerade sig mot svininfluensan. Här ringlar kön till vaccinationsbussen på Stora torget i Linköping den 28 december 2009. Foto: Jeppe Gustavsson.

Majoriteten svenskar följde den statliga rekommendationen och vaccinerade sig mot svininfluensan. Här ringlar kön till vaccinationsbussen på Stora torget i Linköping den 28 december 2009. Foto: Jeppe Gustavsson.

Foto:

Linköping2012-02-15 03:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Den 11 juni 2009 uppgraderar Världshälsoorganisationen WHO svininfluensan till en världsepidemi. Strax därefter tas beslutet om massvaccinering av alla svenskar från 6 månaders ålder och uppåt. Staten köper 18 miljoner doser Pandemrix (två per person) för 1,3 miljarder kronor.

Riskgruppen var inte som med vanlig influensa gamla och barn, utan unga, friska människor. Samtliga svenskar uppmanades dock från Socialstyrelsen och regeringen att vaccinera sig. Ett beslut som Sverige delade med blott tre andra EU-länder. Media spelade en central roll för att få ut budskapet. Corren skrev (14/10 -09): "Det handlar om att skydda sig själv och omgivningen. (?) Att vaccinera sig är därför att bry sig - att visa solidaritet med andra".

Vaccineringen var inget tvång, men sågs som en moralisk handling. Svenskar hyser i allmänhet hög tilltro till myndigheter och sjukvård, och under hösten 2009 lydde 5,3 miljoner svenskar uppmaningen.

Man vet inte hur många som smittades, men 1 067 personer vårdades på sjukhus till följd av svininfluensan. 30 personer avled, varav 70 procent hade andra underliggande sjukdomar. Under en normal influensaperiod dör omkring 3 000 svenskar. Totalkostnaden för massvaccineringen tros ligga omkring 5,3 miljarder kronor - som kan jämföras med den besparing på samhällsekonomin som vaccineringen beräknades ge: 2,5 miljarder.

Den 10 augusti 2010 blåste WHO av pandemilarmet. Ungefär samtidigt rapporterades de första fallen av narkolepsi bland vaccinerade barn. I dag beräknas minst 150 barn ha drabbats av narkolepsi som biverkning av Pandemrix. Trötthetsattacker, sömnsvårigheter, hallucinationer och kataplexier (muskelstyrkan i benen försvinner) tillhör symptomen.

Svenska Dagbladet har i en serie rapporterat om de sjuka unga. De har svårt att klara skolan och umgås med kompisar som vanligt, föräldrar vågar inte lämna sina tonåringar utan barnvakt och många av dem kommer i vuxen ålder kanske inte klara av att ha ett arbete.

Föräldrarna i Narkolepsiföreningen kräver full ersättning för sjukdomen och den framtida förlorade arbetsinkomsten. Socialminister Göran Hägglund (KD) har lovat att så ska ske, men hur det ska gå till är fortfarande under utredning.

Förmodligen var Socialstyrelsens och regeringens beslut om massvaccinering korrekt, baserat på den kunskap som fanns sommaren 2009. Hade motsatt beslut fattats och sjukdomen spritts med fatala följder, hade läget i dag varit än mer prekärt.

Det viktigaste nu är att ersättning utgår till de sjuka barnen och deras familjer. Förtroendet för statliga vaccineringsrekommendationer har kanske redan skadats - skulle en pandemi utbryta igen är frågan om lika många svenskar skulle agera lika lydigt och solidariskt. Det vore en farlig utveckling. Därför måste det allmänna i bästa möjliga mån reparera skadan mot de drabbade individerna.

Läs mer om