I början av året upptäcktes ett hål på 1,5 miljarder kronor i försvarsbudgeten.
Ett hål som överbefälhavare Håkan Syrén förklarat med att verksamheten nu är rörligare än någonsin. Den pågående omställningen från ett stort invasionsförsvar till ett mindre och mer flexibelt insatsförsvar har gjort det svårare att förutspå kostnaderna för insatser och beredskap.
I går skrev DN att försvaret kommer att fortsätta gå back med 1,5-2 miljarder för vart och ett av de kommande tre åren. Underskottet kan då summeras till 7,5 miljarder på fyra år. Stämmer det är det oacceptabelt.
Försvarsminister Sten Tolgfors sa i samband med att minussiffrorna för 2008 läckte ut att han inte hade en aning om att det var så illa stället. Och på Folk och Försvars konferens för några veckor sedan blev det pinsamt uppenbart att kommunikationen mellan ÖB och försvarsministern inte fungerar som den borde. Gårdagens uppgifter om ytterligare underskott styrker den bilden.
För att täppa till 2008 års underskott i verksamhetsbudgeten har ÖB bett att få flytta över 850 miljoner från materialanslaget. Därutöver har han föreslagit att värnpliktiga skickas hem i förtid, övningar ställs in och att flygvapnets flygtid halveras. På så sätt ska 650-700 miljoner sparas.
I dagarna ska ÖB ge svar till försvarsdepartementet om vad underskottet för 2008 beror på. Han och Sten Tolgfors ska också diskutera sparförslagen. Frågan om en överföring från materielanslagen till verksamhetsbudgeten avgörs inte förrän i regeringens vårbudget.
Försvarsministern är skeptisk till sparåtgärdernas "nödstoppskaraktär", som i vissa fall leder till högre kostnader på sikt. Hans egen teori om hur underskotten har uppkommit är att många bäckar små har blivit allt större. Och att underlagen för budgetbesluten och uppföljningen har brustit.
En stor del av ansvaret för försvarets minussiffror ligger självklart på regeringen - som även när det gäller tunga frågor som rikets säkerhet borde se till att den ekonomiska kontrollen fungerar. Med tanke på de enorma summor som läggs på försvaret är det särskilt viktigt att de hanteras på ett ansvarsfullt sätt.
Tolgfors besked i går att den politiska kontrollen ska bli större är därför välkommet. I framtiden kommer försvarsmakten att avkrävas månatliga budgetkontroller av regeringen.
Men också ÖB har ett stort ansvar för att budgeten hålls - även i ett skede när försvaret genomgår den största förändringen i modern tid. Det ansvaret försökte han frånsäga sig häromveckan när han krävde en ökning av anslagen på 3-4 procent årligen för att kunna leva upp till de politiska ambitionerna.
Någon påökning lär det dock inte bli tal om. Det finns inte något stöd i riksdagen för det.
Så för ÖB gäller nu att bita i det sura äpplet och ta det ansvar han borde ha tagit för länge sedan.
För att försvarets ekonomi ska vända uppåt igen krävs också att ÖB och försvarsministern börjar jobba på kommunikationen.