Det ska nu ut på remiss i Östergötlands arbetarekommuner. Först i april fattas det definitiva beslutet om vilken politik S ska gå till val på nästa höst.
Beskedet förvånar inte. En skattehöjarepidemi går genom S just nu. Skattehöjningar lyfts fram som patentlösningen på alla de utmaningar svensk välfärd står inför. S i Östergötland är inget undantag.
Men att skattehöjningar per definition leder till högre kvalitet i välfärden är en sanning med ett rejält mått av modifikation.
Snarare är det kontraproduktivt att höja skatten i ett läge när svenskarnas köpkraft måste vara stark. Regeringen har sänkt inkomstskatterna just därför. Riksbanken har sänkt räntan av samma skäl. Att då höja landstingsskatten gör att människor får mindre över i plånboken - när de i stället borde ha mer kvar. Det är också kontraproduktivt i förhållande till S tidigare linje när det gäller hanteringen av den ekonomiska krisen. Partiet har ju skrikit sig hest efter åtgärder som just stimulerar köpkraften.
Tajmingen är också märklig. För bara en vecka sedan meddelade regeringen att Sveriges kommuner och landsting får 10 miljarder kronor extra nästa år. Nästan en halv miljard tillfaller Östergötland. Landstinget får 137 nya miljoner, vilket ungefär motsvarar det sparbeting för 2010 som klubbades av landstingsfullmäktige i juni. Det låg då på 120 miljoner; en siffra som visserligen kommer revideras upp i takt med att arbetslösheten ökar.
Likväl är de 137 nya miljonerna ett välkommet tillskott som möjliggör för landstinget att faktiskt behålla dagens nivå på landstingsskatten.
Christoffer Bernskiöld, som toppar S Norrköpingslista till landstinget, säger ändå till NT (15/9) "att vi har kommit till en punkt där personalen inte kan springa fortare". Ingen ifrågasätter att landstingspersonalen, liksom anställda på de flesta arbetsplatser i Sverige i dag, har det tufft. Det är kris. Men landstinget i Östergötland gick back rejält även när det var högkonjunktur. Så frågan är varför en skattehöjning är särskilt motiverad just nu.
Om man tittar på vilka områden som S lyfter fram som "underfinansierade" och därmed starka skäl för en höjning av landstingsskatten - det förebyggande hälso- och sjukvårdsarbetet, hemsjukvården av äldre samt vården av missbrukare och psykiskt sjuka - är det svårt att skaka av sig känslan att det finns ett mått av politisk taktik bakom. Hemsjukvård och missbruksvård är särskilt heta frågor i Norrköping och taktiken tycks vara att höja skatten för alla östgötar för att finansiera en politik som gynnar Norrköping.
Slaget om landstingsmakten stod som bekant där sist det begav sig och att S förlorade var ett nesligt och svidande nederlag. Inte minst för S i arbetarstaden Norrköping.
Kanske är det bara en känsla. Men den är som sagt svår att skaka av sig.