Fastighetsskatten spökar igen. Att regeringen ska ta bort den var ett vallöfte för att blidka kristdemokraternas väljare. Ovationerna uteblev dock, i stället har linjen kritiserats både av ekonomer och borgerliga politiker.
Ett första förslag om hur löftet skulle finansieras - en kommunal avgift på 4 500 kronor och höjd skatt på vinsten vid en försäljning av fastigheten - föll inte heller i god jord.
Nu lägger finansminister Anders Borg (m) ett andra, reviderat, förslag. Den största skillnaden är att skatten på reavinster höjs från 20 till 25 procent, i stället för 30 procent som tidigare sagt. Dessutom lovar Borg att han ska lyssna på remissinstanserna. Hur det hela kommer att sluta är alltså fortfarande oklart.
Trots det är det lätt att instämma med Villaägarnas Riksförbund. Systemet borde vara enklare och rakare.
Det gäller inte bara förslaget som sådant, utan hela den politiska processen bakom det. Att handla först och tänka sedan skapar inte förtroende. Det nya förslaget är mer genomtänkt än det gamla - men liknar fortfarande en nödlösning. Regeringen vill införa nya - och minst lika komplicerade - former av beskattning för att ta bort den gamla fastighetsskatten. Vem som tjänar på förändringen och varför den alls behövs framstår säkert för många väljare som gåtfullt.
Mycket skrik för lite ull, Anders Borg.