Näringsminister Maud Olofsson (c) är från Högfors i Västerbotten. Där bor det inte ens tio personer och djuren och naturen är de stora sevärdheterna.
När den svenska glesbygden kommer på tal associerar majoriteten just till små skogs- och före detta bruksorter i Norrland; orter, byar och samhällen som har avfolkats under decennier. Där de enda sevärdheterna i dag är naturen och djuren. Som i Maud Olofssons Högfors.
Men också söder om Dalälven finns det glesbygd - orter, byar och samhällen där det lever mestadels äldre. Där de unga har flyttat för att utbilda sig och jobba. Glesbygd finns det även i Östergötland. Också östgötska små orter, byar och samhällen kommer därför att drabbas när bensinmacksdöden breder ut sig.
Enligt branschorganet Svensk bensinhandel kommer 1 000 av totalt 3 700 bensinmackar i Sverige att läggas ned inom tre år. De främsta orsakerna är tuff konkurrens, och att mackarna framöver blir skyldiga att sälja alternativa bränslen - vilket medför merkostnader för enskilda mackägare på upp till flera hundra tusen kronor för nya pumpar.
Att nedläggningen av så många bensinmackar slår hårt mot glesbygden beror också på att lanthandlarna i glesbygden ofta drivs i nära anslutning till macken. När 1 000 bensinmackar stängs kommer därför också många lanthandlar att slå igen. För invånarna på de orter som drabbas innebär det att de måste åka längre för att tanka, handla mat, gå på posten och apoteket.
Och att det kan bli förödande för den redan avfolkade glesbygden säger sig självt.
En som är medveten om vad en mack eller en lanthandel betyder för en liten ort är Maud Olofsson. Därför är hon mycket orolig för utvecklingen. Häromdagen sade hon att det är alarmerande, att de som bor i glesbygden har lika stor rätt att tanka som alla andra. Men givetvis handlar det inte bara om rätten att tanka. Ändå stämmer det att situationen kan bli alarmerande.
Frågan är dock vad Maud Olofsson kan göra åt det.
Den lag som tvingar bensinmackarna att sälja alternativa bränslen antogs av den förra regeringen, efter ett förslag från miljöpartiet. Med tanke på klimatförändringarna och dess effekter är det både ett logiskt och politiskt korrekt krav att bensinmackarna ska erbjuda alternativa bränslen. Men för glesbygden kan det få allvarliga följder.
Ännu färre än i dag kommer att lockas av livet utanför stan när det inte ens går att köpa ett frimärke utan att behöva ta bilen. Och det lär inte bli bättre när bensinpriset höjs. Inte heller vinsterna för miljön torde kunna bli så mycket större eftersom fler behöver köra längre för att tanka och handla mat.
Konkurrensen för bensinmackarna kan regeringen inte göra något åt. Vad den däremot kan göra är att kartlägga vilken miljönyttan blir av att alla mackar tvingas erbjuda alternativa bränslen och väga det mot det ökande bilberoendet på glesbygden, vilket troligtvis blir följden.
Om nyttan för miljön inte väger tyngre finns det anledning för regeringen att tänka om.