Regeringen har gett klartecken till den kritiserade Jas-affären med Thailand. Om Inspektionen av strategiska produkter, ISP - som kontrollerar all svensk vapenexport och utfärdar exportlicens - inte har något att invända blir affären av. Då kommer sex Jas 39 Gripen-plan att säljas till det thailändska flygvapnet, en affär som är värd 3,8 miljarder kronor.
Beslutet är naturligtvis glada nyheter för Saab och Gripen International i Linköping. Men kritiken mot Thailandsaffären är fortsatt hård. Och den är befogad.
För även om Thailand på papperet inte längre är någon militärdiktatur finns det fortfarande en rad frågetecken när det gäller demokratin och respekten för mänskliga rättigheter.
Hösten 2006 störtades premiärminister Thaksin Shinawatra efter en tids politisk oro. Nyval var utlyst, men redan innan det hölls genomförde militären en statskupp. Valet ställdes in, konstitutionen sattes ur spel, parlamentet upplöstes och undantagstillstånd utlystes.
Det var militärjuntan som i höstas bekräftade att Thailand ville köpa Jas. När nyheten läckte ut höjdes kritiska röster mot att sälja vapen till en militärdiktatur. Anhängarna av affären - däribland utrikesminister Carl Bildt - påpekade då att bristen på demokrati inte är något ovillkorligt hinder för Sverige att exportera vapen. Och Carl Bildt har rätt.
Sedan första världskriget råder ett generellt förbud i Sverige mot att exportera vapen. Om det är försvars- och säkerhetspolitiskt motiverat och inte strider mot svensk utrikespolitik kan dock undantag göras från förbudet. Och undantag görs. Affären med Thailand blir därför bara ett i den långa raden av sådana undantag.
När man gör ett undantag ska särskild vikt alltid fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Och även i det hänseendet finns det betänkligheter i fallet Thailand.
Det pågår sedan ett par år tillbaka ett väpnat uppror i de sydliga provinserna, bland olika muslimska och separatistiska grupper. Militären på plats anklagas för såväl godtyckliga massarresteringar, mord som försvinnanden - anklagelser som inte hör hemma i ett land som respekterar mänskliga rättigheter.
Dessutom verkar Sverige i andra politiska sammanhang för demokrati och mänskliga rättigheter. Det finns till och med en uttalad ambition att beslut som fattas inom ett område inte ska motverka beslut på andra områden. Beslutet att tillåta export av Jas till Thailand motverkar helt klart Sveriges utfästelser att främja demokrati och mänskliga rättigheter runt om i världen.
Regeringen borde därför ha sagt nej till den thailändska förfrågan om att få köpa Jas.
Om Sverige menar allvar med sina ambitioner borde vi dessutom börja ställa betydligt tuffare krav på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i de länder vi exporterar vapen till. Ett ovillkorligt hinder kopplat till demokrati och mänskliga rättigheter - ett demokratikriterium - borde införas.