Thorsten Flinck & Revolutionsorkesterns ballad gick rakt in i hjärtat. I övrigt är Melodifestivalen ett skamgrepp på allt vad vettig musik heter. SeanBanan - en värdig representant för HögerAlliansens Sverige.
Fredrik Reinfeldts parti samt de akterseglade småjollarna KD, C och FP gick 2010 till val på löftet att vi ska jobba till 69 år. I en intervju i DN i går talar statsministern om ett arbetsliv som sträcker sig till 75 års ålder.
- När jobbet blir för tungt så får jag jobba med något annat, säger Reinfeldt.
Reinfeldts utgångspunkt är rätt. Den demografiska utmaningen stirrar oss i ansiktet, som ett porträtt vars barskt uppfordrande blick följer dig, oavsett var i rummet du befinner dig. Men Reinfeldts plötsliga allvarsord framstår som löjeväckande. Regeringen har inte tagit ett kliv i riktning mot förverkligandet av det arbetsliv som allianspartierna skissade på 2010.
Knappt hälften av samtliga 64-åringar jobbar. Tillbringa en halvtimma på Arbetsmiljöverkets hemsida och du blir varse hur hårt och skoningslöst utslagningsmekanismerna på arbetsmarknaden slår. Politikerna, de som dikterar villkoren för oss andra, seglar dock fram i gräddfil. Det skiljer oceaner mellan villkoren för den timanställda undersköterskan och heltidspolitikern som ges möjlighet att kvittera ut kvittera ut ungefär 40 000 kronor i månaden utan att jobba. Inkomstgaranti kallas det.
Gärna höjd lagstadgad pensionsålder, men först en nationell omställningsstrategi där det privata och det offentliga samverkar, med bland annat växeljobb och reträttjobb som verktyg. Men regeringens intresse är lika med noll. Regeringen sätter en ära i att jävlas med facken och deras medlemmar, att uppmuntra omställning och kompetensutveckling finns inte på dagordningen. Regeringen är tondöv. Alltså skakar den på rumpan till Sean Banan.