Tidningarna är en omistlig del av demokratin - en arena för det offentliga samtalet. Det fria ordet är grunden till det öppna samhället. Det betyder följaktligen att det inte fullt ut går att jämställa tidningen som företag med alla andra företag i den fria marknadsekonomin. Förutsättningarna för tidningsägande blir automatiskt lite annorlunda, när tidningen intar en så central plats i demokratin. Att äga och driva en tidning innebär ett särskilt ansvar som förpliktigar.
Men samtidigt verkar en tidning i övrigt under precis samma förutsättningar som vilket företag som helst, och måste överleva på en allt hårdare marknad.
Den svenska pressvärlden "skakas" i dag av den ägarstrid som blossat upp på VLT, Vestmanlands läns tidning. VLT är ett av flaggskeppen i svensk landsortspress. Tidningen har haft samma ägarfamilj sedan slutet av 1800-talet.
Men nu har ägarsläkten splittrats sedan en grupp ägare - dominerade av Göteborgs-Postens moderbolag - lagt ett bud på samtliga aktier. En oenig styrelse har ställt sig bakom budet. Styrelseledamoten och förre chefredaktören Anders H Pers tycker att budet är för lågt, men säger att det centrala är att självständigheten går förlorad.
Exemplet VLT är en påminnelse om att svensk morgonpress befinner sig under tryck som tvingar fram strukturomvandlingar.
Det viktiga i sammanhanget är emellertid att slå fast vikten av långsiktighet. Tidningsägande fordrar framför allt långsiktighet och engagemang. De krav på strukturella anpassningar som kan följa av att en tidning alltid måste vara affärsmässig får samtidigt inte skymma sikten för det grundläggande: en tidnings drivkraft måste framför allt vara den publicistiska idén.