"Vad vill du göra? Hur ska du göra det? Med vem ska du göra det?" Fredrik Reinfeldt lät som en skiva med hack i, när han under valrörelsen 2010 ständigt riktade samma frågeramsa till Mona Sahlin.
Risken finns att det blir en repris 2014. Efter valnederlaget 2010 bröt de rödgröna snabbt sitt samarbete, och med nya partiledare verkar det längre borta än någonsin att det ska bildas en formell vänsterkoalition.
När Stefan Löfven var ordförande för IF Metall var han en uttalad kärnkraftsvän, som applåderade att alliansens energiuppgörelse öppnade för nya kärnkraftverk. Som S-ledare kan Löfven inte agera lika fritt, han måste förhålla sig till partikongressens beslut att kärnkraften ska avvecklas utan att riskera landets konkurrenskraft. Ändå väcktes hoppet hos många kärnkraftsvänner när Löfven häromdagen sade att han vill ha en blocköverskridande energiöverenskommelse.
Samtidigt väcktes vreden hos kärnkraftsmotståndarna. Jonas Sjöstedt, som vill profilera Vänsterpartiet som det nya miljöpartiet, gick genast till attack: En energiuppgörelse mellan Socialdemokraterna och alliansen måste rivas upp om det ska bli en rödgrön regering 2014, för tiden är förbi då V agerade stödhjul åt S.
Sjöstedt lovade också att om de rödgröna partierna vinner valet 2014 så ska V-medlemmarna få rösta om en framförhandlad regeringsplattform. Blir det nej går partiet i opposition.
Miljöpartiet visade redan efter valet 2002, när de förhandlade med borgerliga partier om att bilda regering, att de inte vill vara någons stödhjul. MP är dessutom så ivriga att bevisa att de varken är höger eller vänster att de blir svårplacerade. Efter den invandringspolitiska uppgörelsen med alliansregeringen och ett intensivt flörtande med Moderaterna i somras har MP gjort diffusa men vänsterpräglade utspel mot privata alternativ i välfärden.
Samtidigt lär inte valet av den pragmatiske Löfven - vars hjärta klappar för tillväxt, jobb, industri och kärnkraft - ha fått champagnekorkarna att smälla hos tillväxtkritiska MP.
Skulle valresultatet 2014 likna det från 2010, med SD som tungan på vågen men med ett större rödgrönt än blått block, kan regeringsbildandet bli onödigt spännande. Först ska S, MP och V prata ihop sig om en politik som kan klara riksdagsomröstningarna. Möjligen försöker MP öka sitt inflytande genom att parallellt förhandla med borgerliga partier. När processen är klar ska V-medlemmarna rösta om resultatet!
Det är inte heller hugget i sten att alliansen håller ihop. M har som sagt gjort djärva närmanden mot MP, och närheten till fyraprocentsspärren kan få både KD och C att revoltera mot allianslojaliteten. Det rimliga är ändå att de borgerliga håller ihop fram till valet, och går skilda vägar först om de förlorar.
Än finns tid att pröva sig fram och sondera möjliga samarbeten. Men i god tid före valet 2014 bör alla partier kunna ge väljarna svaret på Reinfeldts tjatiga frågor.