Kanske har omkring 60 000 personer omkommit i den skrämmande ochnärmast obegripliga naturkatastrof som tog sin början med ett jordskalvutanför den indonesiska ön Sumatra. Det befarar åtminstone myndigheteri regionen.
Dödsoffren räknas i Sri Lanka, Indonesien, Thailand, Indien,Maldiverna, Malaysia, Bangladesh, Burma och Somalia. Medan de dödasantal stiger blir vidden av katastrofen allt tydligare. Och på etteller annat sätt berör den i stort sett alla världens nationaliteter.
Troligen betyder det att människor, även i avlägsna länder, harovanligt lätt att identifiera sig med dem som fått sina liv ochinkomstmöjligheter förstörda av jättevågen, tsunamin. Förhoppningsvisleder det till resoluta -- men också långsiktiga -- hjälpinsatser påalla de platser där infrastruktur, bostäder och familjer slagits ispillror.
Hundratals svenskar saknas fortfarande, och det kan ta tid innan deanhöriga får svar om vad som hänt. Många resenärer återvänder medkroppsliga skador och traumatiska minnen. Under gårdagenspresskonferens talade utrikesminister Laila Freivalds om ett nationellttrauma, eftersom tusentals svenskar berörs och eftersom antalet dödasannolikt blir mycket högre än de sex personer som hittills bekräftatssom omkomna.
"Vi är rädda att många av dem inte kommer att återfinnas", sade Freivalds.
Tragedin är långtifrån över.
I länder som Thailand, Sri Lanka och Indonesien kommer tsunamin attfå ödesdigra konsekvenser på flera plan. Inte bara för turism ochekonomi, utan också för de politiska motsättningar som redan råder iregionen.
I Sri Lanka hade turismen just kommit igång, efter ett fredsavtalmellan de tamilska tigrarna och den lankesiska regeringen. Före skalvetvar freden visserligen bräcklig, men en sönderslagen ekonomi befann sigpå uppgång.
Nu har livet rasat samman för tusentals människor i fattigafiskebyar längs öns östkust. En stor mängd landminor uppges flytaomkring i havet, de har försvårat räddningsarbetet. I områden somkontrolleras av de tamilska tig-rarna lär det dessutom bli vanskligtför den lankesiska regeringen att träda in med katastrofhjälp.
I Indonesien drabbades provinsen Aceh på norra Sumatra, endast25--30 mil från skalvets epicentrum. Där för en gerillarörelse en kampför självständighet. Räddningsarbetet har enligt uppgifter i SvenskaDagbladet försvårats av att den indonesiska armén beskjutit gerillan,som lovat hjälpa katastrofens offer.
I konfliktområden och svårtillgängliga delar av exempelvis Sri Lankaoch Sumatra kommer internationella hjälporganisationer inte att nå uttill alla hjälpbehövande. Det kan bidra till nytt missnöje, nyastridigheter.
Men ett av de mest omedelbara hoten i jättevågens spår ärnaturligtvis risken för epidemier som kolera, dysenteri och salmonella.Små barn befinner sig i den akuta riskzonen. Enligt FN:snödhjälpssamordnare är det som behövs vatten, sanitet, mat, husrum ochhälsa.
Med naturkatastrofen kring Bengaliska viken står det klart attvärlden hänger samman. I någon mån är det en hoppfull insikt, trots allt.