Alliansen i Linköping har beslutat att ta bort den så kallade hälsotimmen - rätten att träna en timme i veckan på arbetstid - för kommunens anställda. Anledningen är att det har rått en "ohygglig orättvisa", för att citera personalansvarigt kommunalråd Christian Gustavsson (M) (Corren 21/3).
För personer med arbeten där man ständigt måste vara på plats, som förskollärare eller omsorgspersonal, har det varit svårt att använda den där timmen för dess egentliga syfte. Medan det har fungerat bättre för dem med mer flexibla arbeten.
Alliansens bedömning är rimlig. Motion är visserligen viktigt för människors hälsa, och det gynnar arbetsgivaren om de anställda är friska. Men på samma sätt som det är upp till var och en att avgöra om och hur man tränar, ska det inte vara ett tvång för arbetsgivaren att tillåta träning på arbetstid - särskilt inte om alla anställda inte kan utnyttja förmånen.
Kommunens kompensation - att höja friskvårdsbidraget till 2 500 kronor - är mycket generös och gynnar dessutom all personals valfrihet. Pengarna kan läggas på valfri typ av träning, på vilken tid man kan och vill. De som haft möjlighet att gå från jobbet och träna under exempelvis lunchtid, kommer säkert även fortsättningsvis att kunna göra så - dessutom med ett extra bidrag på fickan (så "orättvisan" är inte helt utraderad).
Oppositionen är dock missnöjd. Den vill ha både höjd ersättning och möjligheten att träna på arbetstid. Kommunalråd Eva Lindhs (S) lösning för att även förskolläraren med flera ska kunna gå ifrån för ett träningspass, är att "vi måste ha en situation i kommunen som gör att det ska vara möjligt att ha rimliga arbetsvillkor".
Extrapersonal, med andra ord? Det finns tydligen inga gränser för hur mycket träningsmotivation för kommunanställda får kosta, om oppositionen får bestämma.