På fredag är det tre år sedan det uppmärksammade dubbelmordet ägde rum. Då åttaårige Mohammad Ammouri och 56-åriga Anna-Lena Svenson knivhöggs till döds i centrala Linköping, i hörnet mellan Åsgatan och Karl Dahlgrensgatan.
Frågan som ställdes då - och som ännu inte har fått något svar - var om det rörde sig om ännu ett vansinnesdåd av en psykiskt sjuk person som hade nekats vård av en psykiatri i fritt fall.
Förhoppningsvis får vi veta vem som är skyldig och varför han eller hon gjorde det.
Oron för tillståndet i svensk psykiatri är lika påtaglig i dag som för tre år sedan.
Bakom de vansinnesdåd som föregick dubbelmordet - bilfärden genom Gamla stan, järnrörsattacken i Åkeshov, morden på Anna Lindh och en femåring i Arvika - fanns individer som hade varit i kontakt med psykiatrin, utan att få den vård de uppenbarligen behövde.
Sedan i mitten av 1990-talet, då psykiatrireformen genomfördes, har kommunerna och landstingen haft ansvaret för den psykiatriska öppenvården.
Efter de uppmärksammade vansinnesdåden utsågs Anders Milton till nationell psykiatrisamordnare och fick i uppdrag att titta på hur väl kommunerna och landstingen lever upp till målen i reformen.
I sin nu ett år gamla utredning pekar han på stora brister:
Vård- och stödinsatserna till psykiskt sjuka räcker inte till. De som mår dåligt har ingenstans att ta vägen. För en del har det slutat med missbruk och hemlöshet. Många med psykiska funktionshinder har inget eget boende, arbete eller meningsfull sysselsättning.
I utredningen konstateras att kommunerna och landstingen skulle behöva ett tillskott på 800 miljoner kronor under sju år för att kunna leva upp till målen i psykiatrireformen.
Samtidigt visar Miltons utredning att en allt större del av kostnaderna går till dem som har dömts till rättspsykiatrisk vård.
Trots att de bara utgör två procent av slutenvårdspatienterna är var fjärde säng belagd med patienter ur den gruppen. Då köerna inom rättspsykiatrin blir längre och det totala antalet slutenvårdsplatser sjunker tränger de dömda undan andra patienter.
Johan Björck - psykiatrichef i Jönköping - berättade i Ekot i går att där hamnar nästan alla som har dömts till rättspsykiatrisk vård på den vanliga intensivvårdsavdelningen. Han och andra ansvariga inom landstinget kan inte styra över det då de inte kan neka till att ta emot de här patienterna.
Anders Milton tycker därför att staten borde ta ett större ekonomiskt ansvar för den rättspsykiatriska vården, som varje år kostar landstingen över en halv miljard kronor. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har krävt en liknande förändring.
Och det är bara att stämma in i kritiken.
Det är inte rimligt att landstingen ska stå för vårdnotor som staten "tvingat på dem" genom olika domstolsbeslut. Lika orimligt är det att psykvårdens redan skrala resurser går till en grupp som egentligen ska vårdas på annat håll.
Det stärker inte direkt det redan kantstötta förtroendet för svensk psykiatri