Peter Althins arbetsförmåga är beundransvärd. Han lyckas både vara en ledande riksdagsprofil och stjärnadvokat. Kan det vara så att det senare skänker glans åt det förra? Althin är ny i riskdagen och mycket stolt över att ha en omfattande verklighetskontakt via sitt yrke, enligt en debattartikel han publicerade i Dagens Nyheter i torsdags. Det har han all anledning att vara. Inte alla riksdagsmän har haft en lika lång och framgångsrik karriär på ett annat område än politikens.
Han ifrågasätter själv hur länge han orkar fortsätta med båda jobben, samtidigt som han påpekar att andra riksdagsledamöter har uppdrag vid sidan av det som de fått av väljarna. Att Althin är en skicklig advokat kan inte ifrågasättas. Han finns ständigt på önskelistan hos personer som grips misstänkta för grova brott. Det kan dock ifrågasättas om han kan utvecklas till att bli en fullfjädrad folkvald om han inte till fullo går in för den uppgiften.
Under den gångna veckan har det till exempel rapporterats om osämja i justitieutskottet. Generaldirektören för kriminalvården Lena Häll Eriksson för kriminalvården tyckte att det var "kymigt" att Althin, som är advokat åt en av sommarens rymlingar, satt med när hon var kallad till utskottet. Det som egentligen är kymigt i sammanhanget är hennes bristande insikter om säkerhetsbrister i de tyngsta fängelserna och omfattningen av andelen korrumperad personal. Det är faktiskt bra om utskottsmöten ibland inte har en hög trevlighetsfaktor. När det gäller viktiga men svåra ärenden som kriminalvården och sommarens rymningar är det bra med tuffa frågor. Passar inte det skall man inte vara generaldirektör.
Å andra sidan har hon en poäng. Vilken Peter Althin är det som sitter där framför henne? Hur sorterar han den information han får? Hur använder han den? Trots att det inte finns något skäl att misstro Peter Althins integritet så kan frågorna ställas. Och enbart detta faktum gör den dubbla rollen olycklig.
Socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiets representanter i utskottet uppmanade Althin att inte närvara då kriminalvårdens representanter skulle svarade på frågor och försökte få ut honom. Men eftersom de inte har någon laglig rätt att hindra honom kunde han närvara.
Denna diskussion leder till en större fråga: finns det andra situationer där dubbla roller är olyckligt för en riksdagsman? Kan en finansman sitta i finansutskottet, kan man vara fackligt aktiv och sitta i arbetsmarkandsutskottet? Risken för jäv kan vara liten om ledamoten har en god integritet. Men med tanke på den misstro som en del svenskar känner mot politik och politiker vore det bäst om alla riksdagsledamöter undviker frestelsen av extra uppdrag och arvoden, åtminstone om deras privata intressen sammanfaller med frågorna i de utskott där de verkar.
Det är mycket bra att medborgare utan en livslång politisk karriär kan komma in på valbar plats till riksdagspartierna. Det är något som borde uppmuntras med tanke på de fullblodspolitiker som de allra största partierna så gärna för fram. Men då bör de ta paus från ordinarie jobb.
När det gäller Althin räcker det med att konstatera att i just denna fråga brister hans omdöme. Vilket inte är så bra för en advokat och riksdagsman.