Häromdagen ålades ytterligare en person med tillträdesförbud till LHC:s matcher. Sammanlagt har fem så kallade "supportrar" portats, misstänkta för våldsamt upplopp i samband med LHC:s hemmamatch mot Växjö den 7 januari. Eventuellt åtal väntar de fem männen.
Huliganer har inte på matcherna att göra. De fördärvar för idrotten och riktiga supportrar, varav många numera väljer att stanna hemma och följa matcherna från tv-soffan på grund av rädsla för våldet och bråket. Så tillträdesförbud är en bra sak. Problemet är hur arrangörerna ska kunna upprätthålla förbudet, eftersom det inte är tillåtet att upprätta register över personer som belagts med det.
Enligt Mike Helber, LHC:s klubbdirektör, är bekymret inte så stort inom hockeyn som inom fotbollen. På Cloetta center känner polisen och ordningsvakterna igen huliganerna och arenan är inte tillräckligt stor för att de ska kunna gömma sig. Det är klart att fem personer på en hockeymatch kanske är lättare att identifiera än ett hundratal på stor fotbollsarena. Men Helbers lösning är inte hållbar i längden, inte inom hockeyn och definitivt inte inom fotbollen.
För att tillträdesförbudet ska kunna upprätthållas måste klubbarna få tillåtelse att sätta upp register som får meddelas sinsemellan eftersom förbudet även gäller bortamatcher. Bara på det sättet har arrangörerna en chans att stoppa huliganerna som portats från matcherna.
Därtill har Svenska Fotbollförbundet uttryckt önskan om så kallad anmälningsplikt, som innebär att personen måste infinna sig hos polisen ett antal timmar innan matchstart. En önskan som hörsammats av oppositionen i riksdagens justitieutskott som i somras röstade igenom att anmälningsplikt ska införas under 2012.
Björn Eriksson är nationell samordnare mot idrottsrelaterat våld. Hans slutbetänkande om saken överlämnas inte till regeringen förrän om ett år, men redan den 11 april - alltså om en knapp månad - kommer Eriksson med ett delbetänkande.
I detta finns 35 förslag mot huliganismen, och berör såväl de politiska aspekterna som forskningen om och klubbarnas strategier mot våldet. Bland annat tas just frågan om register över personer ålagda tillträdesförbud upp, liksom den om vem som ska stå för kostnaderna för polisinsatser vid högriskmatcher - samhället eller arrangören. (Frågan om anmälningsplikt ska Eriksson ta sig an i sommar.)
Förhoppningsvis delar Eriksson Correns uppfattningar om att klubbarna bör få tillåtelse att upprätta register över portade huliganer, samt att arrangörerna bör bekosta resurskrävande polisinsatser som kostar samhället stora summor.
Stor vikt läggs vid utredningen. Med rätta eftersom politiken måste ge klubbarna verktyg för att kunna stävja idrottsvåldet. Samtidigt måste klubbarna ta sitt ansvar. Huliganismen är ett samhällsproblem men det innebär inte att samhället ensamt ska stå för lösningarna - eller kostnaderna.