Tuffare vapenlag löser inte allt

Efter massakern i Norge i fredags då Anders Behring Breivik sköt ihjäl sextioåtta människor ställer sig många frågan hur en sådan person på laglig väg kunde komma i besittning av ett halvautomatiskt vapen. Det är därför naturligt att en diskussion om strängare vapenlagar nu återigen dyker upp både i Norge och i Sverige.

I Sverige finns många av de legala vapnen hos någon av landets 260 000 jägare. Det är emellertid de illegala vapnen som oftast förekommer i kriminella sammanhang. Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX

I Sverige finns många av de legala vapnen hos någon av landets 260 000 jägare. Det är emellertid de illegala vapnen som oftast förekommer i kriminella sammanhang. Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2011-07-27 03:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

I Norge tillsattes redan förra året en utredning om privatpersoners tillgång till vapen. I Sverige aviserade under gårdagen flera riksdagspartier att de vill se skärpningar i vapenlagen.

I Sverige finns i dag två miljoner lagliga vapen, fördelade på 600 000 ägare. Det är en för Europa hög siffra; Sverige placerar sig på den övre halvan vad gäller vapentäthet bland länderna i Europa. Bara fyra länder har fler vapen per hundra invånare än Sverige. Bland dessa länder finns Schweiz och Finland. Båda dessa hör till de som drabbats hårdast av olika typer av masskjutningar de senaste åren, som dödskjutningar på skolor och personer som skjuter urskiljningslöst in i folksamlingar. Mönstret är emellertid inte entydigt. Även länder som Storbritannien och Nederländerna, som har en låg vapentäthet, har de senaste åren drabbats av masskjutningar. Men ingen av dem kan mäta sig med det totala vansinne som den norske terroristen Breivik släppte lös på Utöya i fredags eftermiddag.

Även Norge har relativt många lagliga vapen i omlopp och Breivik hade licens för det halvautomatiska vapen han använde vid dödsskjutningarna. I både Norge och Sverige krävs medlemskap i en skytteklubb, eller jägarexamen, för att kunna få vapenlicens. Breivik hade varit medlem i en skytteklubb i många år innan han skaffade sitt vapen. Men han gjorde det inte förrän han försökt, och misslyckats med, att skaffa illegala vapen. Förmodligen för att undvika att bli registrerad.

Hårdare vapenlagar kan vara en del av lösningen i ett större paket av åtgärder för att minska den totala mängden vapen i samhället. Men faktum kvarstår: I den överväldigande majoriteten av brott med skjutvapen inblandat är vapnet illegalt och finns inte registrerade någonstans. Strängare vapenlagar når inte den typen vapnen. Att bara fokusera på att försvåra för dem som väljer den mödosamma vägen att skaffa sig vapen lagligt räcker inte.

Lika viktigt är att ännu hårdare bekämpa alla sorters brottslighet. I Sverige i dag breder den organiserade grova brottsligheten ut sig, vilket inte minst Linköping är ett sorgligt exempel på. Samtidigt ökar antalet grova våldsbrott som rån och våldtäkt. I ett samhälle där medborgarna inte längre känner att de kan lita på att statens och polisens våldsmonopol är just ett monopol, kommer de själva vilja beväpna sig.

Viktigast av allt är kanske att vi alla ställer oss frågan hur en person som Breivik så fullständigt kunde passera alla moraliska gränser? Och varför han frivilligt valde att lämna den mellanmänskliga gemenskapen av normer, värderingar och dygder.

Läs mer om