Merparten av alla rapporter och undersökningar som presenteras har ett syfte - att få politikerna att lyssna och kanske till och med genomföra en del av det som föreslås. Det innebär dock inte att materialet inte har något viktigt att berätta. Tvärt om.
Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet brukar vara flitiga i Almedalen och årets politikervecka ser inte ut att bli något undantag.
I går presenterade Lärarnas Riksförbund resultatet av en enkät som man har gjort tillsammans med elevorganisationen Seco bland drygt 1 000 elever i grundskolan. Den visar att eleverna sätter kunskap högst av alla mål i skolan. Nio av tio elever i enkäten säger att kunskapsuppdraget är viktigt eller mycket viktigt. Många, 76 procent, tycker också att det sociala uppdraget är viktigt eller mycket viktig. Men i valet mellan de båda uppdragen anser en majoritet, 63 procent, att kunskap går före det sociala uppdraget.
I går anordnade Lärarförbundet en debatt om skolan och riksdagsvalet nästa år. Utgångspunkten var en rapport från Göteborgs universitet (gjord på initiativ av Lärarförbundet) som visar att skolan numera är en av de viktigaste frågorna när svenskarna tar ställning till vilket parti de ska rösta på. För 30 år sedan angav sju procent att skolan var en viktig fråga när de väljer parti. År 2006 hade den siffran stigit till 24 procent.
I rapporten ingår också en mätning av hur väljarna värderar Folkpartiets, Moderaternas och Socialdemokraternas respektive skolpolitik. Den visar att FP har stärkt sin ställning som skolparti. År 1994 gjorde 13 procent av väljarna tummen upp för FP:s skolpolitik. Tolv år senare gjorde hela 36 procent tummen upp för Jan Björklunds politik. M och S hamnar långt efter med sina 21 respektive 18 procent.
Att FP har ett försprång i skolfrågan märks inte bara i den här rapporten. Det har suckats och stönats från samtliga oppositionspartier mot delar av regeringens skolpolitik - men bara Vänsterpartiet tar helt avstånd från den och återupprättandet av kunskapsskolan. Sannolikheten att Björklunds vision om skolan kommer att råda även efter ett eventuellt maktskifte är därför överhängande.
Resultatet i såväl Lärarnas Riksförbunds enkät och Lärarförbundets rapport visar att regeringen är inne på rätt spår. Men det är inte den enda glädjande nyheten. En annan är att svenska elever faktiskt vill lära sig saker i skolan. En tredje nyhet att glädjas åt är att allt fler svenskar värderar skolfrågan högt. För eleverna själva givetvis, men också för samhället som helhet. En skola som förmedlar gedigna kunskaper är en förutsättning för välmående, välstånd och välfärd.
Men det är naturligtvis inte de båda lärarfackens huvudsakliga syfte att berömma regeringens skolpolitik. Nej, båda förbunden kräver att regeringen hårdsatsar på skolan och lärarna - deras medlemmar. Kraven är de vanliga: Mer pengar och en uppvärdering av läraryrkets status.